(lat. liber, “fri”) samhällsfilosofisk teori (även en politisk ideologi) som ställer den enskilda människans frihet i centrum. Den klassiska liberalismen skiljer mellan två frihetsbegreppet: frihet från tvång (negativ frihet) och valfrihet (positiv frihet). Till skillnad från den klassiska liberalismen som accepterar statliga ingrepp vill nyliberalismen däremot inskränka statens ingripanden till ett minimum.

(gr. kynikos, egentligen ”hundaktig”, till kyan ”hund”), filosof tillhörande den kyniska skolan i antikens Grekland. Utmärkande för kyniker var att de öppet visade sitt förakt för konventionella värderingar och regler för anständighet bland annat genom att vanvårda sitt yttre och sin klädsel. Det allt annat uteslutande målet för den asketiska disciplinen var dygden.

(lat. conceptus ”begrepp”) medeltida ståndpunkt i den s.k. universaliestriden. Enligt konceptualismen existerar allmänbegreppen som medvetandeobjekt men inte som självständiga entiteter vid sidan av tingen. Liknande åsikter figurerar inom bl.a. matematikfilosofin.

filosofisk inriktning som kritiserar den traditionella (västerländska) betoningen på individen och hennes rättigheter och i stället framhäver det sociala sammanhangets betydelse. (Rawls)

(1813- 1855), dansk författare, filosof och teolog. Betraktas som en av grundarna av den moderna existentialismen. Redan i sin avhandling Om Begrebet Ironi med stadigt Hensyn til Socrates (1841) går han till angrepp mot den hegelianska idealismens anspråk att med logikens hjälp kunna uppnå absolut kunskap och dess avsaknad av en relation till den enskilda individens liv. I sokratisk anda vill Kierkegaard väcka sin samtid till existentiell, religiös och moralisk självrannsakan.

att förväxla eller sammanblanda kategorier, dvs. att hänföra sinsemellan olika begrepp och termer till samma logiska kategori. (G. Ryle)

(av gr. kategoria ”egenskap”, ursprungligen ”det som sägs om något”, av kategorea ”anklaga”). Inom filosofin benämning på de allmännaste bestämningar eller grundbegrepp med vilka tillvaron beskrivs och förklaras.

(gr.) rening, centralt begrepp i Aristoteles' estetik.

de grundläggande dygderna. Uppfattningarna om vilka dessa är skiftar.  I grekisk filosofi gällde vishet, mod, måttfullhet och rättvisa som de fyra kardinaldygderna. Dessa ansågs tillsammans utgöra en enhet. Inom den kristna traditionen tillfogades ytterligare de tre dygderna tro, hopp och kärlek.

(1724-1804), tysk filosof. Med Kant uppnår den europeiska upplysningen sin kulmen och samtidigt vändpunkt. Inom kunskapsteorin särskiljer Kant mellan analytiska och syntetiska omdömen i sin kritik av den traditionella metafysiska indelningen i kunskap a priori och kunskap a posteriori. Förutom att han försökte fastställa principerna för vår kunskap om naturen, ville han på motsvarande sätt klarlägga moralens grundvalar.