begreppsomfång, abstrakt storhet om vilken kan sägas att den innehåller eller inte innehåller andra storheter, vilka själva kan vara abstrakta eller t.ex. fysiska. Något som är innehållet i en klass är ett element, eller en medlem, i klassen. T.ex. är en hund ett element eller medlem i klassen av hundar och talet 2 ett element i klassen av naturliga tal.

(av lat. causa, orsak), orsaksmässig; innehållande en orsak; som angår orsaken. Det nätverk av orsaker och verkningar vari en händelse ingår, kallas en kausalkedja eller ett orsakssammanhang. Det sammanhang som finns mellan orsak och verkan kallas för kausalrelation eller ett orsaksförhållande. Vanligen förstås med en kausal relation, eller förklaring, den där en viss orsak alltid under likadana förhållanden leder till en viss verkan.

Enligt Kant

(a) pliktbud, ovillkorligt bud till skillnad från ett hypotetiskt imperativ;

(b) det högsta moraliska budet. Kants formuleringar av detta moraliska bud är olika men de skall alla uttrycka samma tanke: (1) "handla så att du kan vilja att maximen (av lat. propositio maxima, "högsta grundsats") för din handling skall bli allmän naturlag", (2) "handla alltid så att du behandlar mänskligheten, såväl i din egen som i en annan person, också som ett ändamål och aldrig blott som medel";

(av lat. in-, inte, o-, re-, tillbaka, och ducere, föra), som inte kan återföras på - reduceras till - något annat. Motsats: reducibel, reducerbar.

Etisk teori som hävdar att det finns särskilda moraliska fakta, och att man kan få kunskap om dem genom omedelbar insikt. Intuitionismen hävdar att moraliska fenomen inte kan reduceras till icke-moraliska fenomen. Men även om intuitionism håller fast vid att vi har moralisk kunskap, ger den inte någon anvisning om hur det i sista hand är möjligt att underbygga eller pröva moralisk kunskap. Bl.a. av detta skäl, är det nästan ingen idag som ansluter sig till intuitionism.

se god och värde.

(lat. intueri, skåda betrakta), åskådning, omedelbar uppfattning av ett objekt, i vilken alla objektets moment uppfattas på en gång; i motsats till en diskursiv uppfattning innehåller intuitionen inte någon övergång från en uppfattning till en annan eller ett moment till ett annat. Samlingsbegrepp för flera olika former av kunskap, som alla har följande tre gemensamma drag:

(av lat. inter, mellan, och subjectum, lagd under, satt under), "mellan subjekten", mellan människor, vanligen syftande på det gemensamt erfarbara eller vetbara i motsatts till det subjektiva eller privata.

1. En utsaga uttrycker intersubjektivt giltig kunskap, såtillvida den är fastslagen som sann, sannolik eller acceptabel med hjälp av procedurer som principiellt kan följas av vem som helst. Se verifierbarhetkriteriet, logisk positivism.

2. Ett språkligt uttryck har intersubjektiv mening, om i princip alla kan lära sig dess rätta bruk.

(av lat. intendere, rikta mot, vända sig mot; jfr. också det lat. intentio, spänning, anspänning, utsträckning, avsikt, uppmärksamhet) avsiktlighet.

1. Riktadhet mot något.

2. Förhållandet mellan det som är riktat mot något och detta andra.

Ordet "intentionalitet" används särskilt om medvetandet eller om medvetandetillstånd som är ett medvetande om något. Dessutom används termen även om tecken, som visar mot något.

(lat. intendere, rikta mot, åsyfta).

1. Avsikt, målsättning.

2. Medvetande om något. En intentionell handling är en medveten handling.