Turku

WORKSHOP ON DESCARTES’S ETHICAL THOUGHT

 

University of Turku

Monday 6 June 2016

Publicum (Assistentinkatu 7), Seminar Room 149 (Sh 149)

 

10:15 Frans Svensson (Stockholm/Umeå)

The Possibility of Living Well: Value and Virtue in Descartes’s Ethical Thought

11:45 Lunch

13:00 Lilli Alanen (Uppsala)

Descartes and Spinoza on the Love of God

14:30 Coffee break

15:00 Valtteri Viljanen (Turku)

Descartes’s Two-Component View of Moral Agency

 

For more information, please contact Peter Myrdal (peenmy at utu.fi) or Valtteri Viljanen (valvil at utu.fi).


The workshop program is available for download at http://users.utu.fi/valvil/WDET.pdf

Ordinary Language and Metaphysics

Workshop at Åbo Akademi University, May 12-13 2016
Location: Auditorium Westermarck, C 101, Department of Philosophy, Fabriksgatan 2

Participation is free, but those who are interested should send Prof. Martin Gustafsson margust (a) abo.fi an e-mail before May 5 to register.

Program
Thursday, May 12
9.30-9.45    Opening words
9.45-11.00    Wolfram Gobsch (University of Leipzig): Hegel’s Conception of Philosophy’s Relation to Life
11.15-12.30    Oskari Kuusela (University of East Anglia):   Misunderstanding the Role of the Ideal in Our Language
12.30-14.00    Lunch
14.00-15.15    Stefan Giesewetter (University of Potsdam/Åbo Akademi University): Later Wittgenstein’s ‘Piecemeal’ Approach to Philosophy
15.30-17.00    Anne-Marie Søndergaard Christensen (University of Southern Denmark) : Wittgenstein on ‘Metaphysics as a Kind of Magic’
19.00    Dinner

Friday, May 13
10.00-11.15    Martin Gustafsson (Åbo Akademi University):  Categories, Reality, and Ordinary Language
11.45-13.00    Jean-Philippe Narboux (University of Bordeaux III):
    The Indirect Significance of the Philosophical Appeal to Ordinary Language
13.00 -    Lunch, and continuing informal discussion at a suitable venue

The workshop is organized within the Academy of Finland research project, “The Philosophical Import of Ordinary Language: Austin, Ryle, Wittgenstein, and their Contemporary Significance”.
Contact: Martin Gustafsson, martgust@abo.fi

Overall Themes and Questions
Wittgenstein – early and late – sometimes talks of metaphysics as if it were one single project resting on one fundamental sort of error. As in Zettel 458: “Philosophical investigations: conceptual investigations. The essential thing about metaphysics: it obliterates the distinction between factual and conceptual investigations.”
Here and at other places, Wittgenstein seems to ignore the Kantian distinction between critical and dogmatic metaphysics. Critical metaphysics proceeds from the notion that the metaphysical order of reality is the same as the logical order of thought and language, and that metaphysics can therefore be meaningfully pursued only by investigating this shared logical order. Dogmatic metaphysics, on the other hand, conceives of reality’s order as separate from what it sees as our merely subjective or conventional means of representation. Consequently, whereas the critical metaphysician will reject dogmatic metaphysics as a confused attempt to investigate the world “from sideways on,” the dogmatic metaphysician will conceive critical metaphysics as a subjectivist form of idealism.

Dogmatic metaphysics was always one of Wittgenstein’s central targets. His relation to critical metaphysics is less clear. The Tractatus is often read as a work of critical metaphysics, and it is fairly easy to see why. But what about his later philosophy? Interpreters who emphasize the independence and arbitrariness of Wittgensteinian grammar will deny that his later project can sensibly be conceived as a form of critical metaphysics. Other readers, including Anscombe, McDowell and Putnam, seem much more open to a critical-metaphysical way of inheriting Wittgenstein’s later thought.
Central here is later Wittgenstein’s view of the philosophical import of ordinary language. What is the exact significance of his stated aim to “bring words back from the metaphysical to their everyday use” (PI 116)? It has often been said that later Wittgenstein’s emphasis on ordinary language goes hand in hand with a deep criticism of philosophy’s traditional aspiration towards system-building. Now, a systematic aspiration of the sort Wittgenstein seems to reject is present not only among dogmatic but also among critical metaphysicians. Indeed, as Kant’s own work aptly illustrates, systematicity is often seen as absolutely central to the critical-metaphysical endeavor. So, does Wittgenstein’s rejection of system-building in philosophy show that he is not doing any sort of metaphysics at all? Or, is his point that critical metaphysics can somehow be done in a non-systematic fashion? Or, is there a deep tension at the heart of Wittgenstein’s philosophy, between his attack on system-building and an aspiration to do critical metaphysics? Or, is Wittgenstein a systematic philosopher in the relevant sense, after all?

Similar questions arise not only with regard to Wittgenstein, but also with regard to other 20th century thinkers who have emphasized the philosophical significance of ordinary language, including J. L. Austin, Gilbert Ryle, and Stanley Cavell. The overall aim of the workshop is to discuss this tangle of issues, exegetically and systematically. Individual papers need not engage in exegesis, but can well look more systematically at one or several of the difficulties involved.

Filosoficafé i Åbo hösten 2015


29.11 Författare, historiker och kulturskribent Åsa Linderborg, kulturchef för tidningen Aftonbladet (Stockholm)

Tema: "Negerboll och nättroll."

Synopsis: Identitetspolitiken ritar om det offentliga samtalet. Maktstrukturer kring kön, ras och sexualitet avslöjas och friläggs när underordande grupper får en egen ideologi och terminologi – och energi! Men vad är egentligen identitetspolitik? Är den ett vänsterprojekt eller splittrar den de kulturradikala krafterna? Vad skiljer HBTQ-rörelsens identitetspolitiska projekt från högerextremisternas nationalism? Åsa Linderborg delar med sig av sina svenska erfarenheter av den svenska debatten om Tintin, svenskheten och rätten att älska vem man vill.

 

13.12 Historiker och författare Rasmus Fleischer, Stockholm

Tema: Meddelas senare. Läs Fleischers blogg här.

OBS!! Start kl. 17.30 denna gång!

 

Plats: Varje filosoficafé ordnas vid restaurang Skolan (Historiesalen), Eriksgatan 18, Åbo. Kl. 17-19.

 

Fritt inträde & alla välkomna!


Filosoficafé i Åbo hösten 2015


22.11 Teolog Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi med kompetens i religionsfilosofi vid Lunds universitet

Tema: "Drömmen om en annan värld: Teologiska motiv inom samtida politisk filosofi."

Synopsis: Ett av de mer remarkabla dragen i det sena 1900-talets och tidiga 2000-talets filosofi är det förnyade intresset för teologiska tankefigurer. Detta gäller i synnerhet den politiska filosofin som hämtar näring ur den visionär potential som ibland annat det bibliska arvet rymmer. Men utgångspunkt i sin nyligen publicerade studie Den gudomliga historien: Om profetism, messianism och andens utveckling diskuterar Jayne Svenungsson några av dessa utvecklingar. Med anknytning till tänkare som Jacques Derrida, Gianni Vattimo, Giorgio Agamben och Alain Badiou belyser hon en debatt som återaktualiserar det bibliska arvets spann mellan utopiska risker och profetiska möjligheter – en debatt som också speglar filosofernas sinsemellan olika syn på lag, rättvisa och parlamentarismens möjligheter.

 

29.11 Författare, historiker och kulturskribent Åsa Linderborg, kulturchef för tidningen Aftonbladet (Stockholm)

Tema: "Negerboll och nättroll."

Synopsis: Identitetspolitiken ritar om det offentliga samtalet. Maktstrukturer kring kön, ras och sexualitet avslöjas och friläggs när underordande grupper får en egen ideologi och terminologi – och energi! Men vad är egentligen identitetspolitik? Är den ett vänsterprojekt eller splittrar den de kulturradikala krafterna? Vad skiljer HBTQ-rörelsens identitetspolitiska projekt från högerextremisternas nationalism? Åsa Linderborg delar med sig av sina svenska erfarenheter av den svenska debatten om Tintin, svenskheten och rätten att älska vem man vill.

 

13.12 Historiker och författare Rasmus Fleischer, Stockholm

Tema: Meddelas senare. Läs Fleischers blogg här.

OBS!! Start kl. 17.30 denna gång!

 

Plats: Varje filosoficafé ordnas vid restaurang Skolan (Historiesalen), Eriksgatan 18, Åbo. Kl. 17-19.

 

Fritt inträde & alla välkomna!


Filosoficafé i Åbo hösten 2015


25.10 Journalist Fredrik Edin, kulturredatör på tidningen Arbetaren (Malmö)

Tema: "En partisk journalists bekännelser." 

 

22.11 Teolog Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi med kompetens i religionsfilosofi vid Lunds universitet

Tema: "Drömmen om en annan värld: Teologiska motiv inom samtida politisk filosofi."

Synopsis: Ett av de mer remarkabla dragen i det sena 1900-talets och tidiga 2000-talets filosofi är det förnyade intresset för teologiska tankefigurer. Detta gäller i synnerhet den politiska filosofin som hämtar näring ur den visionär potential som ibland annat det bibliska arvet rymmer. Men utgångspunkt i sin nyligen publicerade studie Den gudomliga historien: Om profetism, messianism och andens utveckling diskuterar Jayne Svenungsson några av dessa utvecklingar. Med anknytning till tänkare som Jacques Derrida, Gianni Vattimo, Giorgio Agamben och Alain Badiou belyser hon en debatt som återaktualiserar det bibliska arvets spann mellan utopiska risker och profetiska möjligheter – en debatt som också speglar filosofernas sinsemellan olika syn på lag, rättvisa och parlamentarismens möjligheter.

 

29.11 Författare, historiker och kulturskribent Åsa Linderborg, kulturchef för tidningen Aftonbladet (Stockholm)

Tema: "Negerboll och nättroll."

Synopsis: Identitetspolitiken ritar om det offentliga samtalet. Maktstrukturer kring kön, ras och sexualitet avslöjas och friläggs när underordande grupper får en egen ideologi och terminologi – och energi! Men vad är egentligen identitetspolitik? Är den ett vänsterprojekt eller splittrar den de kulturradikala krafterna? Vad skiljer HBTQ-rörelsens identitetspolitiska projekt från högerextremisternas nationalism? Åsa Linderborg delar med sig av sina svenska erfarenheter av den svenska debatten om Tintin, svenskheten och rätten att älska vem man vill.

 

13.12 Historiker och författare Rasmus Fleischer, Stockholm

Tema: Meddelas senare. Läs Fleischers blogg här.

OBS!! Start kl. 17.30 denna gång!

 

Plats: Varje filosoficafé ordnas vid restaurang Skolan (Historiesalen), Eriksgatan 18, Åbo. Kl. 17-19.

 

Fritt inträde & alla välkomna!


Filosoficafé i Åbo hösten 2015


11.10 Filosof Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola (Stockholm)

Tema: ”Livet efter döden: Patocka, Derrida, Heidegger”

Synopsis:  Mot slutet av sitt liv skisserar den tjeckiske fenomenologen och människorättsaktivisten Jan Patocka på en text om ”Livet efter döden”. Han ställer sig där frågan om hur vi som sekulära filosofer kan tala om de dödas efter- eller kvarlevnad. Utifrån hans fråga visar jag hur tematiken har både en föregångare och en efterföljare i Heidegger och Derrida. Den förre talade om ett särskilt sätt att ”vara-med-de-döda” och den senare skisserade möjligheten av ”det spektralas/spökligas fenomenologi”. Framställningen är en del av en större studie under arbete, med den preliminära titeln: Being with the dead: burial, ancestrality, and the origin of historical consciousness”. Under måndagen presenteras ytterligare ett delkapitel, som berör anfäderskult vid ämnet filosofi vid Åbo Akademi (Arken) kl. 18.

 

25.10 Journalist Fredrik Edin, kulturredatör på tidningen Arbetaren (Malmö)

Tema: "En partisk journalists bekännelser." Läs Edins blogg här.

 

22.11 Teolog Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi med kompetens i religionsfilosofi vid Lunds universitet

Tema: "Drömmen om en annan värld: Teologiska motiv inom samtida politisk filosofi."

Synopsis: Ett av de mer remarkabla dragen i det sena 1900-talets och tidiga 2000-talets filosofi är det förnyade intresset för teologiska tankefigurer. Detta gäller i synnerhet den politiska filosofin som hämtar näring ur den visionär potential som ibland annat det bibliska arvet rymmer. Men utgångspunkt i sin nyligen publicerade studie Den gudomliga historien: Om profetism, messianism och andens utveckling diskuterar Jayne Svenungsson några av dessa utvecklingar. Med anknytning till tänkare som Jacques Derrida, Gianni Vattimo, Giorgio Agamben och Alain Badiou belyser hon en debatt som återaktualiserar det bibliska arvets spann mellan utopiska risker och profetiska möjligheter – en debatt som också speglar filosofernas sinsemellan olika syn på lag, rättvisa och parlamentarismens möjligheter.

 

29.11 Författare, historiker och kulturskribent Åsa Linderborg, kulturchef för tidningen Aftonbladet (Stockholm)

Tema: "Negerboll och nättroll."

Synopsis: Identitetspolitiken ritar om det offentliga samtalet. Maktstrukturer kring kön, ras och sexualitet avslöjas och friläggs när underordande grupper får en egen ideologi och terminologi – och energi! Men vad är egentligen identitetspolitik? Är den ett vänsterprojekt eller splittrar den de kulturradikala krafterna? Vad skiljer HBTQ-rörelsens identitetspolitiska projekt från högerextremisternas nationalism? Åsa Linderborg delar med sig av sina svenska erfarenheter av den svenska debatten om Tintin, svenskheten och rätten att älska vem man vill.

 

13.12 Historiker och författare Rasmus Fleischer, Stockholm

Tema: Meddelas senare.

OBS!! Start kl. 17.30 denna gång!

 

Plats: Varje filosoficafé ordnas vid restaurang Skolan (Historiesalen), Eriksgatan 18, Åbo. Kl. 17-19.

 

Fritt inträde & alla välkomna!


Väitöstilaisuus/Disputation 18.9, 12:15
Åbo Akademi
Arken, Armfelt
Tehtaankatu 2/Fabriksgatan 2

FL Yrsa Neuman: Standing Before a Sentence. Moore's paradox and a perspective from within language
http://www.doria.fi/handle/10024/113681

Vastaväittelijä/Opponent: Kevin Cahill, Universitetet i Bergen
Kustos: Prof. Martin Gustafsson, Åbo Akademi

Filosoficafé i Åbo hösten 2015


13.9 Filosof Ylva Gustafsson, Åbo Akademi

Tema: "Vad är en kropp? Tankar om kroppens filosofi."

 

11.10 Filosof Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola (Stockholm)

Tema: ”Livet efter döden: Patocka, Derrida, Heidegger”

Synopsis:  Mot slutet av sitt liv skisserar den tjeckiske fenomenologen och människorättsaktivisten Jan Patocka på en text om ”Livet efter döden”. Han ställer sig där frågan om hur vi som sekulära filosofer kan tala om de dödas efter- eller kvarlevnad. Utifrån hans fråga visar jag hur tematiken har både en föregångare och en efterföljare i Heidegger och Derrida. Den förre talade om ett särskilt sätt att ”vara-med-de-döda” och den senare skisserade möjligheten av ”det spektralas/spökligas fenomenologi”. Framställningen är en del av en större studie under arbete, med den preliminära titeln: Being with the dead: burial, ancestrality, and the origin of historical consciousness”. Under måndagen presenteras ytterligare ett delkapitel, som berör anfäderskult vid ämnet filosofi vid Åbo Akademi (Arken) kl. 18.

 

25.10 Journalist Fredrik Edin, kulturredatör på tidningen Arbetaren (Malmö)

Tema: "En partisk journalists bekännelser."

 

22.11 Teolog Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi med kompetens i religionsfilosofi vid Lunds universitet

Tema: "Drömmen om en annan värld: Teologiska motiv inom samtida politisk filosofi."

Synopsis: Ett av de mer remarkabla dragen i det sena 1900-talets och tidiga 2000-talets filosofi är det förnyade intresset för teologiska tankefigurer. Detta gäller i synnerhet den politiska filosofin som hämtar näring ur den visionär potential som ibland annat det bibliska arvet rymmer. Men utgångspunkt i sin nyligen publicerade studie Den gudomliga historien: Om profetism, messianism och andens utveckling diskuterar Jayne Svenungsson några av dessa utvecklingar. Med anknytning till tänkare som Jacques Derrida, Gianni Vattimo, Giorgio Agamben och Alain Badiou belyser hon en debatt som återaktualiserar det bibliska arvets spann mellan utopiska risker och profetiska möjligheter – en debatt som också speglar filosofernas sinsemellan olika syn på lag, rättvisa och parlamentarismens möjligheter.

 

29.11 Författare, historiker och kulturskribent Åsa Linderborg, kulturchef för tidningen Aftonbladet (Stockholm)

Tema: "Negerboll och nättroll."

Synopsis: Identitetspolitiken ritar om det offentliga samtalet. Maktstrukturer kring kön, ras och sexualitet avslöjas och friläggs när underordande grupper får en egen ideologi och terminologi – och energi! Men vad är egentligen identitetspolitik? Är den ett vänsterprojekt eller splittrar den de kulturradikala krafterna? Vad skiljer HBTQ-rörelsens identitetspolitiska projekt från högerextremisternas nationalism? Åsa Linderborg delar med sig av sina svenska erfarenheter av den svenska debatten om Tintin, svenskheten och rätten att älska vem man vill.

 

13.12 Historiker och författare Rasmus Fleischer, Stockholm

Tema: Meddelas senare. Läs Fleischers blogg här.

OBS!! Start kl. 17.30 denna gång!

 

Plats: Varje filosoficafé ordnas vid restaurang Skolan (Historiesalen), Eriksgatan 18, Åbo. Kl. 17-19.

 

Fritt inträde & alla välkomna!


21.5 Filosoficafé i Åbo - Striden om framtiden - Sharon Rider

OBS!! Filosoficafé denna gång på torsdag kl. 17 (21.5) och inte söndag som brukligt. Filosoficafét hålls denna gång i ett av rummen på restaurang skolans andra våning och inte i historiesalen.

Inledare: Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet
Tema: Striden om framtiden:  utbildning som värde och medel
Tid: Torsdagen 21.5. kl. 17-19.
Plats: Restaurang Skolans andra våning, Eriksgatan 18, Åbo.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!

Synopsis

När man diskuterar utbildningens mening och mål i Europa idag, inte minst när det gäller den högre utbildning, återkommer vissa grundläggande begrepp: “kvalité”, “rättssäkerhet”, “anställningsbarhet”, “likvärdighet”, “valfrihet”, “akademisk frihet”, “professionalism”, “öppenhet”, “innovation”, mm. Men beroende på vilken grundidé man har om utbildningens roll för samhället och för individen, har dessa ord delvis olika och stundtals även närmast motsatta innebörder. Sharon Rider kommer att diskutera ett antal sådana begrepp i ljuset av två idealtypiska gestaltningar av framför allt den högre utbildning: "det Klassisk Moderna Universitetet” och “det Globala Multiversitet”.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!

Evenemanget på Facebook: https://www.facebook.com/events/878473085528271/

UNESCO Chair in Bioethics Suomen yksikkö

Holhous ja huolenpito -seminaari

21.4. 2015 klo 9.30-13.00, Turun yliopisto, Calonia-rakennus, luentosali Cal4

 

UNESCO Chair in Bioethics Suomen yksikkö järjestää yhdessä Turun yliopiston filosofian oppiaineen kanssa 21.4.2015 seminaarin aiheesta ”Holhous ja huolenpito”. Seminaarissa tarkastellaan eri tieteiden näkökulmasta kysymystä siitä, miten ja missä määrin yksilöiden toimintaa voidaan ja pitää rajoittaa heidän terveytensä ja hyvinvointinsa edistämiseksi.

 

Mikä on liiallista holhoamista? Missä määrin olemme velvoitettuja pitämään huolta toisista? Missä määrin yksilön pitää antaa käyttäytyä itselleen vaarallisella tavalla? Millaisia riskejä saamme ottaa oman terveytemme suhteen? Entä miten lapsista ja eritavoin sairaista tulisi huolehtia? Milloin ja millä ehdoin sairaus oikeuttaa holhoamisen? Mikä on holhoamisen ja huolenpidon ero, vai onko niillä eroa? Seminaarin tavoitteena on monipuolinen ja monitieteinen lähestyminen näihin ja muihin holhoamiseen ja huolenpitoon liittyviin kysymyksiin.


Tapahtuma on jatkoa viime vuonna järjestetylle Tieteen luotettavuus ja terveystutkimuksen journalismin etiikka" -seminaarille. Seminaari on kaikille avoin ja maksuton. Seminaari sopii erityisesti aiheesta kiinnostuneille tutkijoille, opiskelijoille ja muille terveys- sekä sosiaalialan ammattilaisille.

 

Seminaarin ohjelma:

9.30 UNESCO Chair in Bioethics Suomen yksikön pääsihteeri Rosa Rantanen: Avaussanat

9.45 Terveystieteiden tohtori, dosentti Lauri Kuosmanen (Turun yliopisto, Hoitotieteen laitos): Voiko pakolla hoitaa?

10.25 Dosentti, lastentautien erikoislääkäri Samuli Rautava (Turun yliopisto): Tietääkö lastenlääkäri paremmin? - Lapsen holhoaminen orastavasta autonomiasta huolehtimisena

11.05 Tauko

11.25 Valtiotieteiden maisteri, tutkija Katariina Warpenius (THL, Alkoholi ja huumeet -yksikkö): Itku pitkästä ilosta? Alkoholipoliittisen sääntelyn ambivalenssit - esimerkkinä yökerhojen aukioloaikojen rajoitukset

12.05 Filosofian tohtori, dosentti Juho Ritola (Turun yliopisto, Filosofian oppiaine): Vapaata laskua?

12.45 UNESCO Chair in Bioethics Suomen yksikön puheenjohtaja Helena Siipi: Päätössanat ja yleinen keskustelu

13.00 Seminaari päättyy

 

Yhteydenotot: Rosa Rantanen, rprant at utu.fi


Syndicate content