Filosof och pedagog, fil.dr. 1935, professor.

Harva var 1946-73 professor i folkbildningslära, senare vuxenpedagogik vid Yhteiskunnallinen korkeakoulu/Tammerfors universitet. Förutom en dissertation om G.I. Hartmans filosofi (1935) och ett antal verk om vuxenpedagogik publicerade han några filosofiska arbeten om kristendomen och psykologin, människan i välfärdssamhället, abort, eutanasi m.m. Harva deltog aktivt i samhällsdebatten särskilt i etiska frågor.

Professor i filosofi, akademibibliotekarie, pedagog, författare till Kunskapslära.

Skald, kyrkoman, kantian, professor i praktisk filosofi och historia vid Kungliga Akademien i Åbo, ledamot av Svenska akademien.

Professor i historia och praktisk filosofi vid den Kungliga Akademien i Åbo.

Filosof, fil.dr. 1916, professor i filosofi, Jyväskylä och Helsingfors.

Professor i filosofi i Helsingfors och Cambridge, ledamot av Finlands Akademi, samtidsgranskare

von Wright var och är en av Finlands mest kända och uppskattade akademiker genom tiderna. Han forskade inom induktiv logik, vetenskapsfilosofi och medvetandefilosofi, men han skrev också mer allmänbegripliga filosofiska verk som Humanismen som livshållning och Vetenskapen och förnuftet.

Psykolog och professor i filosofi, fil.dr. 1919.

Universitetslärare, professor i vältalighet vid den Kungliga Akademien i Åbo från 1679.

Achrelius var en känd vältalare på latin och en produktiv författare, som utgav en lång rad poetiska alster. Han introducerade naturvetenskaperna i Finland med sitt vetenskapliga huvudarbete Contemplationes mundi (1682), som dock genom sitt frisinnade innehåll invecklade honom i strid med flera av hans ämbetsbröder. Han avhölls bl.a. från tjänsteutövning i ett år men fungerade senare också som rektor 1677-78.

Publicist, filosof och statsman.

Snellman inskrevs 1822 med betyg från Uleåborgs trivialskola vid Akademin i Åbo. Den tyska idealismen och Hegel dominerade filosofin vid universitetet och blev bestämmande för Snellmans livsåskådning. Snellman flyttade med universitetet till Helsingfors, blev filosofie magister 1831 och 1835 docent i filosofi.