vetenskaplig förklaringsmodell

Med v. avses olika typer av vetenskapliga förklaringar eller beskrivningar som skiljer sig från varandra både till sin form och till sitt möjliga tillämpningsområde, som till exempel kausala, intentionalistisk, funktionalistiska och statistiska förklaringsmodeller. Med kausala förklaringar avses orsaksförklaringar där orsaken under motsvarande förhållanden alltid åtföljs av samma verkan. Vanligen tillämpas kausala förklaringar för att fastställa fysiska processers och händelsers orsakssammanhang.

intentionalistiskt felslut

(intentionellt felslut), (eng. intentional fallacy) Med i. avses ett felslut där man utgår ifrån att författarens avsikter (intentioner) drar slutsatser om verkets faktiska mening. Uttrycket myntades på 1940-talet av Monroe Beardsley och W.K. Wimsatt. De hävdade att slutsatser om verkets faktiska mening är logiskt oberoende av författarens avsikter med verket. Också inom andra områden stöder man sig på dylika felslut.

analytisk kunskap

Med a. avses kunskap vars sanning är bestämd redan av meningen hos de ord, begrepp eller symboler som ingår i själva satsen eller påståendet. Se analytisk/syntetisk sats.

apori

(grek. aporia 'obeslutsamhet', 'svårighet', av aporos 'svår', 'invecklad', 'ogenomtränglig'), förbryllande självmotsägelse eller ett slags paradox som uppstår p.g.a. sammanblandning av olika kategorier. Se även kategorimisstag.

apodiktisk

(grek. apodeiktikos 'bevisande') Satser eller påståenden, som till exempel ”alla ungkarlar är ogifta”, är apodiktiskt sanna, dvs. det är logiskt omöjligt att de är falska. Med  apodiktisk evidens avses inom fenomenologin den omedelbara insikten om t.ex. logiska och matematiska sanningar.

akrasia

(grekiska akrasia, eg. 'oåterhållsamhet', 'utsvävning', av akrates 'kraftlös'). Med a. avses det klassiska filosofiska problemet "att handla mot sitt eget bättre vetande", dvs. viljesvaghetens problem.

Sivut

Tilaa syöte filosofia.fi RSS