Porthan, Henrik Gabriel (1739-1804)

(8.11.1739 - 16.3.1804)

Porthan, Henrik Gabriel (1739-1804)


Historiker, överbibliotekarie, universitetslärare m.m.

Porthan kom 1754 till universitetet i Åbo. Han tog intryck av de ekonomisk-naturvetenskapliga strävanden som kännetecknade "nyttans tidevarv" och som bars upp av en yngre generation lärare och studenter. Naturvetenskaperna skulle tjäna rikets ekonomiska utveckling. Porthan blev en ledande gestalt för denna ideologi.

Vid universitetet i Åbo kom Porthan i kontakt med tidens nyhumanistiska idéer, enligt vilka man genom att utveckla studiet av grekiskan och latinet skulle fördjupa förståelsen för den antika kulturen och därmed återupprätta antikens andliga storhet i sin samtid. Porthan tog också intryck av de fennofila tankegångar som florerade efter Daniel Juslenius. Nyttotänkandet omfattade hos Porthan befolkningen i hela riket, även de finskspråkiga, men kunskapen om folket skulle i första hand nyttjas av de utbildade samhällsskikten för allmän nytta. Bildning för allmogen var en tämligen främmande tanke för honom.

Porthan blev 1760 magister och 1762 docent i elokvens (vältalighet). 1764 blev han anställd vid akademins bibliotek och 1772 dess chef. Under den tid han förestod biblioteket tredubblades dess bokbestånd och värdefulla manuskript samlades in. Porthan utnämndes 1777 till professor i vältalighet, d.v.s. i de klassiska språken och antikens kultur. Han blev en uppskattad akademisk lärare: att studera vid akademin var att studera för Porthan, som inte var en glänsande föreläsare, men en beläst vägvisare och uppfostrare. Hans undervisning sträckte sig vida utöver vad hans professur omfattade. Han undervisade i historia, naturrätt, pedagogik, litteratur m.m. och presiderade för en stor mängd akademiska dissertationer.

Porthans tidigaste forskning gällde den finska folkpoesin, över vilken han fått överta den samling biskop Mennander hade uppgjort. I samband med folkpoesin studerade han folktro, ordspråk, det finska språket och de finska dialekterna.

Porthans besökte Göttingen 1779 och träffade där bl.a. historikern A.L. Schlözer, en banbrytare för den kritiska historieforskning som strängt sovrade sitt material. Historien blev från denna tid Porthans huvudintresse.
På initiativ av Porthan och hans vänner C.F. Mennander d.y. och P. Juslén d.y. grundades 1770 Aurorasällskapet med uppgift att arbeta för den svenska litteraturen, för finska språket och för kännedomen om Finlands historia. Sällskapet började 1771 utge landets första tidning, Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo.

Målet för Porthans strävanden var att främja Finlands andliga och materiella utveckling och att utforska dess språk, historia och gamla seder. Genom att framhålla landets och folkets egenart har han senare ansetts ha lagt grunden för ett nationellt medvetande. Porthans eget intresse var dock vetenskapsmannens, han hyste en stark tilltro till den direkta nyttan av bildning och kunskap. Porthanstatyn i Åbo, utförd av C.E. Sjöstrand, och avtäckt 26/5 1864, var den första i sitt slag i Finland.

(Oscar Nikula/Joachim Mickwitz/förk.&bearb.  Erik Hallstensson)
© Uppslagsverket Finland, Schildts förlags Ab / www.uppslagsverket.fi
 
Läs hela artikeln ur Uppslagsverket Finland av O. N. och Joachim Mickwitz
 

RESURSER

Pothan i Filosofia.fi:s arkiv

Läs prof. emeritus Juhani Pietarinens förord till volymen med dissertationer för vilka Porthan agerat preses. Svensk översättning av Göran Torrkulla.

 

LÄNKAR