Prästman, politisk tänkare.

Chydenius studerade som många österbottningar naturvetenskaper och teologi både i Åbo och i Uppsala. Han prästvigdes till predikant i Nedervetil. Chydenius vann genom flitigt och genialt enkelt författarskap anseende såväl inom det österbottniska prästerskapet som i Stockholms lärda värld och utsågs till representant för kaplanerna i Österbotten vid den stormiga riksdagen 1765-66. Där hörde han till det nya mösspartiets mest nitiska anhängare. Chydenius skrifter Källan Til Rikets Wan-Magt och om tryckfriheten fick en spridning, som i betydelse överträffade större delen av frihetstidens stora pamflettlitteratur. Chydenius var en ledande kraft bakom den tryckfrihetsförordning som 1766 lade grunden för en offentlighetsprincip, unik för Finland och Sverige, som ger medborgarna långtgående makt att granska myndigheters handlingar.

Efter den kungliga statskuppen 1772 intog Chydenius en neutral hållning i politiken, men fortsatte i motsats till frihetstidens tidigare ivriga "progressiva" samhällsskribenter sitt ekonomiska och socialpolitiska författarskap. Speciellt viktigt är hans inlägg i lösdriverilagstiftningen, vad man då kallade tjänstehjonsfrågan, där han intog en överraskande modern hållning till samhällets underklasser, som av tidens lagstiftare var underkastade tjänstetvång. "Träla i andras arbete så länge de orka, vräkas bort i armod på sina gamla dagar, och dö i uselhet, äro de lagrar som skola locka den arbetande hopen att älska fäderneslandet" är kontentan av ett av Chydenius briljanta och radikala inlägg. Här var han hundra år före sin tid, också mätt med europeisk måttstock.

Som hans huvudarbete anses Den nationella vinsten (1765, eng. översättning The national gain, 1931), i vilken han sammanfattar sin nationalekonomiska åskådning. Den förebådar 1800-talets liberalism och har jämförts med Adam Smiths berömda arbete om merkantilismen. Chydenius saknar dock den djupt genomtänkta teoribildning, som utmärker Adam Smiths produktion.

Chydenius uppträdde i opposition mot många av sina ståndsbröder som en förespråkare för lagstadgad religionsfrihet på riksdagen 1778-79.

Det kanske mest fascinerande draget hos Chydenius är omsorgen och omtanken om den växande obesuttna befolkningen, en socialpolitisk radikalism.

(Sven-Erik Åström, Henrik Knif, bearb.&förk. Yrsa Neuman)
© Uppslagsverket Finland / Schildts Förlags Ab / www.uppslagsverket.fi
 

RESURSER

Chydenius i Filosofia.fi:s arkiv

Läs hela artikeln om Anders Chydenius av Sven-Erik Åström och Henrik Knif i Uppslagsverket Finland.

LÄNKAR