Biblioteksman, professor i filosofi och författare, fil.dr. 1864.

Bolin, som kallats "sin tids kulturradikal", blev 1865 docent i filosofi vid Helsingfors universitet och 1870 extra ordinarie professor (sedan han blivit förbigången vid besättandet av den ordinarie professuren) samt var 1873-1912 universitetsbibliotekarie. Han stod i nära förbindelse med flera utländska filosofer och författare, bl.a. Ludvig Feuerbach och Ludwig Anzengruber, över vilka han skrev värdefulla biografier, samt Paul Heyse. Som filosof förfäktade Bolin ett deterministiskt åskådningssätt, bl.a. i sitt professorsspecimen Undersökning af läran om viljans frihet (1868). I hans vidsträckta filosofiska produktion ingår vidare bl.a. arbetena Europas statslif och filosofiens politiska läror (2 bd, 1868-71) och Spinoza. Ein Kultur und Lebensbild (1894).
Han behandlade i artiklar och arbeten bland annat slaveriet i USA, familjens utveckling (Familjen. Studier 1864) och ansåg i led med sin liberala hållning, att kvinnornas rättigheter bör utvidgas till samma nivå som männens och att det inte fanns goda grunder att anse ”att modern bör förbli vid hemspisen”. Bolin hyste stort intresse för den dramatiska konsten; ledde 1883-87 Svenska teatern i Helsingfors och försökte sig även själv på dramatiskt författarskap.
(Unter uns gesagt: Friedrich Jodls Briefe an Wilhelm Bolin, 1990; S. Frejborg, Ein Buch der Freundschaft über getrennte Welten hinweg: die Korrespondenz zwischen Wilhelm Bolin und Paul Heyse/i>, 1992.)

© Uppslagsverket Finland / Schildts Förlags Ab / www.uppslagsverket.fi
 

RESURSER

Bolin i Filosofia.fi:s arkiv

LÄNKAR