Brev till Lagerborg den 31.1.1931

Aihepiirit: Lagerborg Rolf, brev
Julkaistu: 31.01.1931
Julkaistu filosofia.fi sivustolla: 19.01.2010
Brev från Edvard Westermarck till Rolf Lagerborg, daterat den 31.1.1931.

Inskanning/original: Åbo Akademis bibliotek
Skannerointi/alkuperäiskappale: Åbo Akademin kirjasto
Scan/original copy: Åbo Akademi University Library
Ref.nr. 2941

Transkribering/Litterointi/Transcription: Filosofia.fi 2010.

The Edvard Westermarck Online Collection
, Filosofia.fi (Eurooppalaisen filosofian seura ry) <http://filosofia.fi/Westermarck> ed./red./toim. Juhani Ihanus, Tommy Lahtinen & Yrsa Neuman 2011.

Liitteet

Brev 2941: 2941.pdf
Villa Tusculum
Tanger
31. I. 1931.

Käre Vän,

    Jag känner mig helt
ångerköpt över att jag inte
förut skrivit till Dig och
hälsat Dig välkommen tillbaka
till min koja, även om Du
själv vet hur välkommen Du
är. Du har säkert fått mina
hälsningar genom Mari och
har hört vilken lugn och ange-
näm resa jag hade. Det var
besynnerligt att ni hade en
snöstorm i Helsingfors några
få timmar efter min avresa,
medan man knappt märkte en

[2]

gungning på ångbåten. Mellan
Rotterdam och Tanger var det all-
deles lugnt. Jag satt på ångbå-
ten tillsammans med holländare,
som voro något överdådiga,
så det blev mycket champagnerande
vid middagarna och gudomliga
havannacigarrer. Nu lever jag mitt
vanliga enkla liv, med sköna
nya potäter från egen trädgård,
släpärter, kronärtskockor, rapphöns
och riktigt härligt vitt vin
från Spanien i ganska ymniga
kvaliteter. Hade jag Mari här
kunde hon nog göra festmål-
tider av ingredienserna, som inbe-
gripa sådana delikatesser som
rödfisk (red mullet) och havstunga
(sole); men nu blir dieten
ganska enformig. Jag intar

[3]

allt som oftast min lunch i det
grönmålade spjelverk bestående
trädgårdshuset, som på alla sidor
är överdraget av clematis, men
den blommar inte ännu. Det är
skönt att vandra omkring i trädgår-
den på morgonen då jag väntar
på frukosten och se huru allting
växer. Svärdsliljorna, av vilka jag
har många hundraden, hålla på att
slå ut, och detsamma göra en del
av mimosaträden, som äro översållade
med knoppar och blommor, och man-
delträden. Också rosor finns, men
deras tid är ännu inte kommen.
     För resten förflyter min dag
vid skrivandet, och det är en njut-
ning att åter får skriva på ”Ethical
Relativity” efter en tvåårig paus.
Det är egentligen en fördel att

[4]

låta en bok av detta slag
ligga till sig, den får inte
skakas ur ärmen. Jag hoppas
kunna föra manuskriptet ungefär
tryckfärdigt till London i april,
men jag är kanske som vanligt
alltför optimistisk.
      Nu måste jag bedja Dig om
en god tjänst: att låta Mari
göra ett korsband av alla mina
svenska särtryck ur den Hirnska
festskriften (inte den finska) och
sända dem hit. Jag tror att jag
lämnade den på det vita bordet
vid fönstret i sovrummet, och i
alla händelser borde de ligga
framme (möjligen i bokskåpet i sov-
rummet). Förlåt besväret!
      Jag skulle gärna vara med om
Dina filosofiska seminarier. Jag hop-
pas att Du ha nöje av Din under-
visning och vet att Dina elever ha mycken
nytta av den. Tack för Ditt kort, och för

[i marginalen:] sändningen av tidskrifterna. Och må så väl! Hälsa Mari.
               Din tillgivne Edv. Wck.