Brev till Lagerborg den 26.2.1931

Julkaistu: 26.02.1931
Julkaistu filosofia.fi sivustolla: 26.12.2007
Brev från Edvard Westermarck till Rolf Lagerborg, daterat den 26.2.1931.

Inskanning/original: Åbo Akademis bibliotek
Skannerointi/alkuperäiskappale: Åbo Akademin kirjasto
Scan/original copy: Åbo Akademi University Library
Ref.nr. 2942

Transkribering/Litterointi/Transcription: Filosofia.fi 2007.

The Edvard Westermarck Online Collection
, Filosofia.fi (Eurooppalaisen filosofian seura ry) <http://filosofia.fi/Westermarck> ed./red./toim. Juhani Ihanus, Tommy Lahtinen & Yrsa Neuman 2011.

Liitteet

Brev 2942: 2942.pdf
Villa Tusculum
26. februari 1931

Kära vän,

    Förlåt att jag skriver dessa rader med maskin, men jag
känner mig så upprörd över vad Du meddelade mig genom brev och
tidningsutklipp, att jag darrar på handen. Vilken råhet, vilken
enfald, vilken elakhet. Och dett skall föreställa fosterlandets
hopp. Att finna någonting förgripligt i vad Du sade, halft skämt-
samt, på det spirituella vis vari Du är en mästare, vittnar om
en häpnadsväckande renons på varje sinne för humor, men elaka
människor sakna all humor. Och att vilja kväsa Dig för att öppet
ha uttalat åsikter i politiska frågor som åtminstone halva vårt
folk delar är en hemsk uppfattning om ordets frihet. Måtte man
nu åtminstone ha besparat dig direkta våldshandlingar, men man
kan vänta sig vad som helst av detta folk av vilda slagsbultar.
Vilken skam det vore om konsistorium låte sig påverkas av detta
och vid justeringen ändra sitt förslag om e.o. professuren, som ju
är uteslutande en fråga som hör vetenskapen till.
    Jag har just haft en liten känning av att respekten för det
fria ordet inte heller på svenskt håll är så mycket att komma med.
Jag skrev en artikel för Granskaren om det nya hemmet för humanis-
tiska fakulteten och behandlade däri vår biblioteksfråga från en
allmännare synpunkt, som jag fick i dag höra från Rolf P. att man
visat uppsatsen för Otto Andersson, som uttalat sitt stora miss-
nöje däröver, kallat mig ”envis” och önskar att jag skall åter-
taga artikeln. Och dock innehåller den ingen kritik, intet
överord, utan en framställning av sakförhållanden och min oför-
gripliga åsikt, som jag nu för all del må ha rätt att hysa efter
tio års tjänstgöring vid universitetsbiblioteket och decenniers
arbete i British Museums bibliotek. Det smärtar mig om även vår
svenska ungdom skall visa sig skygg för ordets frihet.
    Tack så mycket för övertrycken. Jag lyckönskar Dig till din
framgång i Sverige med föredraget, det skall bli roligt att få
läsa det i F. T.
    Jacobssons död har väckt hos mig vemod och saknad. Han var
en präktig karl, en verklig hedersman, en trofast vän, fin och
nobel till sitt väsen, på honom kunde man alltid lita. Jag skall
mycket sakna honom i Åbo. I hans testamente finns nog ingenting
om en professur i filosofi. När jag talade med Dig om saken före-
föll det mig finnas förhoppningar på en professur i romansk filo-
logi, och då en sådan skall inrättas enligt testamentet och,
om en sådan tidigare inrättats, pengarna skall anslås till någon
annan professur, antog jag att denna andra professur kunde bliva
i filosofi. Men det skall också finnas ett oöppnat Borgströmskt
testamente till förmån för Akademien.
    Här är vackert och jag njuter av mitt arbete. Hälsa Mari och
var själv på det hjärtligaste hälsad av

    Din tillgivne
    Edv Westr