Skald, kyrkoman, kantian, professor i praktisk filosofi och historia vid Kungliga Akademien i Åbo, ledamot av Svenska akademien.

Franzén, som var son till en köpman i Uleåborg, blev 1785 student i Åbo och promoverades 1789 till filosofie magister. Hans litterära genombrott skedde under en vistelse i Stockholm 1793 bl.a. med dikten Människans anlete, där han opponerade sig mot upplysningstidens materialism. Med dikten Sång över greve Gustaf Philip Creutz (1797) erövrade han Svenska akademiens stora pris, men den klassicistiska akademin framtvingade samtidigt en omarbetning av det revolutionerande verket i vilket Franzén förebådade nyromantiken; detta medförde bl.a. att dess ursprungliga nationella (finländska) prägel gick förlorad.

Franzén var under de första studieåren inackorderad i H.G. Porthans hem, och denne kom att utöva ett starkt inflytande på hans utveckling.

Franzén hade 1794 blivit redaktör för Åbo Tidningar (fr. 1800 Åbo Tidning) och under sin utlandsvistelse utnämnts till akademibibliotekarie. Från 1798 förenade han med sistnämnda befattning professuren i lärdomshistoria, som han dock 1801 bytte ut mot den i historia och praktisk filosofi.

Franzén var den första akademiska representanten för kantianismen i Finland. Han prästvigdes 1803 och invaldes 1808 i Svenska akademien (dess sekr. 1824-34). Sedan Finland skilts från moderlandet flyttade Franzén 1811 till Sverige, där han verkade som kyrkoherde i flera församlingar och slutligen 1831 blev biskop i Härnösand.

(Franzéns självbiografiska anteckningar 1772-1824, Till min biografi, utgavs 1945 av G. Lundström. Hans poetiska alster är samlade bl.a. i Skaldestycken (7 delar, 1824-61). G. Castrén (1902): F.M. Franzén i Finland; S. Ek (1916), F:s Åbodiktning; E. Spjut (1925): F.M.Franzén; F.M. Franzéns Åbo-diktning: Ett urval med inledning av Karin Allardt Ekelund, 1969; S.L. Anderson (1977): En romantikens kyrkoman; A. Kalajoki (1990): Franzénin matkassa)

© Uppslagsverket Finland / Schildts Förlags Ab / www.uppslagsverket.fi

RESURSER

Franzén i Filosofia.fi:s arkiv

LÄNKAR