Aktuellt oktober 2007

I aktualitetsspalten på svenska publiceras inlägg på svenska eller engelska; kommande filosofiskt intressanta händelser, utlysningar, nyheter. Inlägg på alla språk i portalen nås via den finska huvudsidan. Ta också en titt i kalendern.

Har du ett meddelande för spalten? Skicka e-post till toimitus(a)filosofia.fi.

Vill du få alla portalens aktualiteter per e-post?


"Cinematic Modernity and Beyond: Perspectives on Jacques Rancière"

9.11.2007, klo 13-16

Arje Scheinin -sali, Dentalia (Lemminkäisenkatu 2, 1. krs),
Turun yliopisto / University of Turku
 
Seminar & panel discusses the philosophy of Jacques Rancière on film, aesthetics & politics.
Presentations & panel in English.

Event is free & open to public.

 ----
Yleisöpaneelissa käsitellään ranskalaisen filosofin Jacques Rancièren ajatuksia elokuvasta, estetiikasta ja politiikasta. Paneeli koostuu alustajien puheenvuoroista ja keskustelusta. Tilaisuuden kielenä on englanti.

Alustajina: Tom Conley (Harvard University), Trond Lundemo (Stockholms Universitet), Tarmo Malmberg (Vaasan yliopisto), Jukka Sihvonen (Turun yliopisto)

Järjestäjät: Mediatutkimus (Turun yliopisto) & Eetos ry.

Tilaisuuteen on vapaa pääsy. Tervetuloa!
 
 
TT
30.10.2007
Via Philosophy-l -list:
-------------

We (David Chalmers and David Bourget) are pleased to announce the
launch of MindPapers, a new website with a bibliography covering
around 18000 published papers and online papers in the philosophy of
mind and the science of consciousness.  This site grew out of a
combination of David Chalmers' old bibliography in philosophy of mind
and his page of online papers on consciousness, but it is much larger
and has many new capacities, programmed by David Bourget.  The site
address is:

  http://consc.net/mindpapers/

The top-level structure is as follows.  There is an all-new section on
the philosophy of perception (with 50 subtopics and subsubtopics), and
many new subtopics and subsubtopics throughout.

    * Part 1: Philosophy of Consciousness [2773 entries]
    * Part 2: Intentionality [2365 entries]
    * Part 3: Perception [1816 entries]
    * Part 4: Metaphysics of Mind [2153 entries]
    * Part 5: Miscellaneous Philosophy of Mind [2338 entries]
    * Part 6: Philosophy of Artificial Intelligence [1187 entries]
    * Part 7: Philosophy of Cognitive Science [1526 entries]
    * Part 8: Science of Consciousness [3920 entries]

Capacities include (i) links and citation information throughout, (ii)
flexible navigation, display, and search options, (iii) the ability to
submit and edit entries, (iv) the capacity for automated off-campus
proxy access to commercial sites, and (v) a wealth of statistical
information.

There is also a separate front end for "Online Papers on
Consciousness".  Where MindPapers now combines both offline published
papers and online papers from free and commercial sites, Online Papers
on Consciousness is devoted to free online papers (currently around
4700).  It is based on the same database as MindPapers, but is
organized in a way to emphasize issues concerning consciousness and
cognitive science rather than the philosophy of mind.  The address is

  http://consc.net/online/

We encourage everyone to try these sites and to submit relevant
material that we are missing (try searching on your own name).  There
are tools on the site for submitting entries and corrections, as well
as for notifying us about bugs and suggestions.

--David Chalmers and David Bourget
  ;
  Australian National University.
7th Annual Aleksanteri Conference
REVISITING PERESTROIKA – PROCESSES AND ALTERNATIVES
November 29-December 1, 2007
The Aleksanteri Institute, University of Helsinki, Finland
 
 
Panel on Philosophy & Perestroika
Friday 30 November
9.00 - 10.30
Main Building, Auditorium XVI, Address: Fabianinkatu 33
http://www.aleksanteri.helsinki.fi/freereg/list.php?panel=6
 
The full seminar program:
http://www.helsinki.fi/aleksanteri/conference2007/index.htm


----------------------------
The conference press release in Finnish /
Lehdistötiedote:


Revisiting Perestroika - Processes and Alternatives
7. vuosittainen Aleksanteri-konferenssi Helsingissä 29.11.-1.12.2007

Oliko perestroika vallankumous, vai oliko se vastavallankumous? Oliko perestroika väistämätön? Mikä osa siitä oli suunniteltua? Oliko muita vaihtoehtoja? Miten nationalismi vaikutti Neuvostoliiton romahdukseen? Mitä teki kulttuuri, ja kuinka sille kävikään? Olisiko jälleen perestroikan aika?

Perestroikan 20. juhlavuoden kunniaksi Aleksanteri-instituutti omistaa seitsemännen kansainvälisen Aleksanteri-konferenssinsa tuon murrosten aikakauden tutkimiselle niin politiikan, kulttuurin, yhteiskunnan, tasa-arvon kuin ympäristönkin näkökulmasta. Muutos ei tapahtunut tyhjiössä, niinpä konferenssi ei keskity ainoastaan perestroika-ajan Neuvostoliittoon, vaan laajentaa niin ajallista kuin maantieteellistäkin tarkastelualaansa: huomiota saavat myös perestroikaan johtaneet tapahtumat ja sen heijastukset Nyky-Venäjään, sekä perestroika muissa itäblokin maissa.

Revisiting Perestroika -konferenssi järjestetään Helsingissä 29.11.-1.12.2007. Vieraina on tieteen ja politiikan huippunimiä maailmalta sekä tärkeitä kotimaisia Venäjä-asiantuntijoita. Kutsuttuina pääpuhujina ovat kansainvälisesti arvostetut Marietta Chudakova, Boris Kagarlitsky, Jutta Scherrer, Elena Zdravomyslova, Alexei Yurchak, Viktor Kuvaldin ja Boris Groys. Pääpuhujien lyhyet esittelyt ovat alla.

Ensimmäistä kertaa konferenssiin liittyy myös monipuolinen kulttuuriohjelma: Suomen Elokuva-arkisto tarjoaa syksyllä harvinaisen perestroika-elokuvien sarjan, Kiasmassa aukeaa aikakauden elämää moniulotteisesti luotaava näyttely "The Raw, the Cooked and the Packaged", ja Kansalliskirjaston Slaavilainen kirjasto esittelee glasnost'-ajan lehtien kirjoa. Koko perestroika-teeman avaa Kiasmassa 16.11. nähtävä ainutlaatuinen performanssi "Another Cage" - 30 entistä puna-armeijan upseeria tuomassa taiteen keinoin oman näkökulmansa Suuren ja Mahtavan sortumiseen.

Kaikki tilaisuudet ovat avoinna yleisölle, ja akateeminen ohjelma on maksuton. Lisätietoa ja tarkempi ohjelma konferenssin verkkosivuilta osoitteessa http://www.helsinki.fi/aleksanteri/conference2007 .

Perestroika-konferenssia koskeviin kysymyksiin vastaa tutkimuspäällikkö Markku Kangaspuro (, 09 191 23650), ja kulttuuriohjelman suhteen kysymykset pyydetään osoittamaan Ivor Stodolskylle (, 09 191 23631).


***************************************************************

Pääpuhujat:

Marietta Chudakova tunnetaan paitsi eturivin Bulgakov-tutkijana ja kirjallisuushistorioitsijana, myös poliitikkona. Hän kuului presidentti Jeltsinin sisäpiiriin, ja on tulevissa duuman vaaleissa yksi Oikeistovoimien liiton (SPS) kolmesta pääehdokkaasta. Chudakova on kritisoinut Venäjän nykyistä yhteiskunnallista ja poliittista tilannetta ja yleistä nostalgiaa neuvostoaikaa kohtaan. Chudakova toimii professorina Moskovan Gorki-instituutissa, ja on Euroopan Akatemian jäsen.
 
Boris Groys opiskeli filosofiaa ja matematiikkaa silloisessa Leningradissa 1965-1971, minkä jälkeen hän toimi eri Neuvostoliiton tutkimuslaitoksissa, viimeksi Moskovan yliopiston strukturaalisen ja sovelletun kielitieteen laitoksella vuoteen 1981, jolloin muutti länteen. Groys on työskennellyt useissa läntisissä yliopistoissa, ensin USA:ssa ja tätä nykyä Karlsruhen muotoilukorkeakoulun (Hochschule für Design) filosofian ja mediateorian professorina. Groysin tuotanto liikkuu taiteen teorian ja semiotiikan välimaastossa. Groysin uusin teos on Das kommunistische Postskriptum (2005).

Boris Kagarlitsky on neuvostoajan toisinajattelija, joka tutkii nykyään Venäjän politiikkaa ja globalisaatiota. Hän on näkyvä keskustelija ja kapitalismin kriitikko, jonka vahvasti vasemmistolainen poliittinen toiminta on johtanut hänet paitsi Venäjän sosialistisen puolueen ja työväenpuolueen johtopaikoille, myös vaikeuksiin valtaapitävien kanssa niin Neuvostoliitossa kuin Venäjälläkin. Kagarlitsky kuuluu Garry Kasparovin perustaman Putinin vastaisen kansanliikkeen tukijoihin.

Viktor Kuvaldin on poliittisen historian professori Moskovan Lermontov-yliopistossa ja Gorbatshov-säätiön johtaja. Hänen tutkimuskohteitaan ovat kansainvälinen politiikka ja globalisaatio, mutta myös uuden poliittisen järjestelmän muotoutuminen Neuvostoliiton jälkeisellä Venäjällä.

Jutta Scherrer on toiminut vuodesta 1980 asti Pariisin École des Hautes Études en Sciences Sociales-korkeakoulun tutkimusjohtajana sekä Leipzigin yliopiston Leibniz-professorina. Scherrerin tutkimusalue liittyy Venäjän kulttuurihistorian ja ennen kaikkea ortodoksian historiaan. Hän on myös tutkinut marxismin ja uskonnon välistä suhdetta etenkin venäläisen sivistyneistön kontekstissa. Hän on julkaissut aihepiiristä runsaasti kansainvälistä huomiota herättäneitä artikkeleita.

 Alexei Yurchak pohtii huomiota herättäneessä kirjassaan Everything Was Forever, Until It Was No More. The Last Soviet Generation (2006), kuinka on mahdollista, ettei kukaan osannut odottaa sosialistisen järjestelmän romahdusta, mutta kun se tapahtui, oli se kaikkien mielestä väistämätöntä? Nuori antropologian professori Berkeleystä osoittaa, miten retoriikaksi ja rituaaleiksi muuttunut ideologia itse asiassa loi puitteet vastakulttuureille. Hän on kirjoittanut lisäksi mm. uuden Venäjän business-miehistä ja teknokulttuurin rantautumisesta Venäjälle.

Elena Zdravomyslova on sosiologian professori Pietarin European Universityssä (EUSP), ja venäläisen Centre for Independent Social Research (CISR):n koordinaattori. Hän on pohtinut lukuisissa tutkimuksissaan, mitä tapahtuu sukupuolirooleille, perheelle ja hoivatyölle nopeasti kaupallistuvassa kulttuurissa. Hänen tutkimusaiheisiinsa kuuluvat sosiaalisten liikkeiden lisäksi neuvostokauden sukupuolisopimuksen analyysi, naisten asema post-sosialistisella Venäjällä, venäläinen arki, perhekäsitys ja seksuaalisuus.
MODELING, SIMULATION, AND COMPUTATIONAL SCIENCE:
Perspectives from different sciences

THURSDAY 29.11. 2007: 10 - 18 (Metsätalo, aud. 4)

Computational templates and computational science:
10.00 – 11.15 Paul Humphreys, Department of Philosophy, University of
Virginia: “Computational Templates: Representation and Application”

11.15 – 11.30  Coffee

11.30 – 12.15 Andrea Loettgers, California Institute of
Technology: “Computational templates in modeling biological systems”
 12.15 – 13.00 Tarja Knuuttila, Department of Philosophy, University of
Helsinki: “Computational templates and the strategy of model-based science”

13.00 - 14.15 Lunch

Panel discussion: Computational templates and modeling in physics
14. 15 – 15.45
   * Ismo Koponen, Department of Physical Sciences, University of Helsinki
   * Arkady Krashenninikov, Accelerator Laboratory, University of Helsinki
   * Tapio Ala-Nissilä, Laboratory of Physics, Helsinki University of
Technology

15.45 – 16.15 Break

Simulation:
16. 15– 17.00 Till Grüne-Yanoff, Department of Social and Moral Philosophy,
University of Helsinki: “Making Policy With In Silico Experiments”
17.00 – 17.45 Erika Mattila, Economic History Department, London School of
Economics: “Predictive and explanatory functions in simulation models:
perspectives from infectious disease studies”


FRIDAY 30.11. 2007: 10 - 18 (The Main Building, aud. XVI)

Some things compute, other things don’t. Computational models in
neurocognitive sciences:
10.00 – 10. 45 Gualtiero Piccinini, Department of Philosophy, University of
Missouri
 St.Louis: "Digits, strings, and spikes: Empirical evidence against
computationalism"
 10.45 – 11.30 Oron Shagrir, Department of Philosophy, Hebrew University of
Jerusalem: “Why we view the brain as a computer?”

11. 30 – 12.00 Break

12. 00 – 12.45 Anna-Mari Rusanen & Otto Lappi, Department of Philosophy,
University of Helsinki & Department of Psychology, University of
Helsinki: “From observable neurophysiological mechanisms to models of
neural computation”
12. 45 – 13.30 Aapo Hyvärinen, Helsinki Institute for Information
Technology, University of Helsinki: “"The practice of mathematical and
computational modeling in neuroscience"”

13. 30 – 14. 30 Lunch

Computation and emergence:
 14. 30 – 15.15  Timo Honkela, Laboratory of Computer and Information
Science, Helsinki University of Technology: “Modeling the emergence of
shared meaning systems:
Philosophical, computational and societal aspects”
15. 15 – 16. 00 Petri Ylikoski & Jaakko Kuorikoski, Department of Social
and Moral Philosophy, University of Helsinki: “Understanding understanding
emergence”

16.00 – 16.30 Break

16.30 – 17.45 Closing panel: Challenges of computational modeling of
cognition and language
   * (Piccinini, Shagrir, Hyvärinen, Honkela, Lappi & Rusanen)

Organisers:
Kulta-project (MASI Modelling and Simulation 2005-2009 programme, Finnish
Funding Agency for Technology and Innovation)
Philosophy of Science Group (University of Helsinki)

For more information, please do not hesitate to contact:
Anna-Mari Rusanen ()
 
 
Colloquium Encountering Language
with the keynote speaker Thomas Schestag

University of Helsinki 29.10.2007

Organized by the Finnish Academy Research Project Encounters in Art and
Philosophy and the Department of Comparative Literature, University of
Helsinki

10.00-12.00 Metsätalo U 40 room 6
Pajari Räsänen (Comparative Literature, University of Helsinki): Encountering Language
Susanna Lindberg (Philosophy, University of Helsinki):
The ordeal of the living being: The origin of language in Clarice Lispector's 'The Passion according to G.H.'
Kuisma Korhonen (Comparative Literature, University of Helsinki):
Amor de lonh – Writing Sensualities

12-14.15 Lunch

14.15-16.15 Metsätalo U 40 room 6
Artemy Magun (Political Studies, The European University at Saint- Petersburg):
Kant and Hölderlin on pure signs
Esa Kirkkopelto (Artistic Research, Theatre Academy):
Pearls In Search of a Thread: Heidegger and Brecht on Theatre
Jari Kauppinen (Philosophy, University of Helsinki):
Suffering and the Work of Mourning in the Philosophy of Jacques Derrida (From Rousseau to Celan)

Coffee

17.00–18.30 Metsätalo U 40 room 6
Keynote Lecture:
Thomas Schestag (German, Northwestern University):
Philology, Knowledge
  
 
Debatt i Norge
De norska filosofiska institutionerna lider av Ex.phil.-undervisningen, och studenterna blir lurade, skriver Viggo Rossvær, professor i filosofi vid Universitetet i Tromsø. Ex.phil., den obligatoriska tidigare årslånga filosofiska förberedande undervisningen som alla universitetsstudenter skulle gå, har krympts ihjäl och blivit en black om foten då institutionerna enbart har studenter att gå den en tredjedel av året, men måste hålla lärarna anställda hela året. Det som säljs som arvet efter Arne Næss har enligt Rossvær schabblats bort och förlorat sin kritiska udd, och nu måste man fundera om man kan hålla det eller inte, eller på att göra andra radikala förändringar i examensstrukturerna.
Läs inlägget i Aftenposten.no från den 31.1.2007.
FBF Filosoficafé

Plats: Restaurant Skolan, Historiesalen, Eriksgatan 18
Tid: Söndagen den 14.10.2007      kl. 17.15
 
Inledare: forskare Christer Lindholm, Åbo Akademi

Tema:  ”Alla tiders gisslandrama” eller "Hur finansmarknaden lyckades ta realekonomin som gisslan"

Krisen på den amerikanska bolånemarknaden är bara den senaste i raden av mer eller mindre allvarliga finanskriser som alla följer i stort sett samma mönster. Efter en period av gränslös optimism och priser som stiger mot astronomiska höjder följder en period av lika gränslös pessimism under vilken ”prisbubblan” spricker med en våldsam smäll. För att inte realekonomin skall drabbas orimligt hårt av chockvågorna från den imploderande prisbubblan tvingas centralbankerna – eller i vissa fall Internationella valutafonden – gång på gång att komma till placerarnas undsättning och rädda dem från följderna av deras egna excesser. Som The Financial Times kolumnist Martin Wolf så träffande uttryckte saken har finansmarknaden tagit realekonomin som gisslan.

Hur har det då varit möjligt för finansmarknaden – som ursprungligen fungerade som realekonomins dräng – att till synes utan motstånd utropa sig själv till husbonde? Svaret på den frågan står att finna i den nyliberala doktrinens kanske mest fundamentala misstag: att den totalt ignorerar efterfrågans betydelse för den ekonomiska tillväxten.

Fritt inträde!
 Alla välkomna!

Nikolai Enckell
Folkets Bildningsförbund
Hagsgatan 12  
20540 Åbo
     +358 2 250 11 16
E-mail: fbf@kaapeli.fi
Hemsida: www.fbf.fi
15-19 October: Postgraduate Course by Prof. Chhanda Chakraborti (Philosophy, Indian Institute of Technology, Kharagpur): Metaphysics for the Mental.

The course is arranged jointly by the Department of Philosophy, the Department of and Psychology at Åbo Akademi University, and the Department of Theoretical Philosophy at Turku University.

Programme: A combination of seminars and lectures. Postgraduate students and advanced undergraduates are encouraged to present their work. Please contact Martin Nybom ( ).

Lectures
1. The Nature of Mind
2. Consciousness, Self, Others, and Time
3. Thinking, Reasoning
4. The Concept of a Person

See also prof. Chakrabortis home page.
Presenting participants should submit extended abstracts of their essays to prof. Chakraborti no later than september 30th.

Venue: Arken, Fabriksgatan 2, Åbo Akademi University, Auditorium Westermarck (101C, by the philosophy dept).

Tue 16.10 9-13
Wed 17.10 12-15
Thu 18.10 9-12
Fri 19.10 9-12

On Monday, 15 October at 18-20, Prof. Chakraborty will present a paper on the Philosophy of Mind at the Philosophy Research Seminar, Auditorium Westermarck (Fabriksgatan 2).
I Hufvudstadsbladets söndagsbilaga 7.10.2007 intervjuar Erik Wahlström professor emeritus Lars Hertzberg om filosofin och om Filosofia.fi.

"En finländsk filosofiportal, filosofia.fi, invigdes förra veckan. Är det ett tecken på att filosofin har blivit aktuell och modern? Långt ifrån.
Filosofin har ju alltid varit aktuell. [...] Dagens mediekultur (i vilken internet är en huvudbeståndsdel) fungerar enligt Hertzberg enligt en "antisokratisk princip": det är bättre med en felaktig förklaring som är lätt att förstå än en korrekt förklaring som kräver tankearbete. Så en medietrendig filosofi är en inre motsägelse.

Man kan tänka sig vilken chock en ungdom får som grubblar över en fråga som viljans frihet eller icke-frihet när han surfar in på portalen för att ta reda på saken. Hundratals gubbar har skrivit oceaner av text om den under hundratals år. Borde man alls läsa det där? Det är omöjligt."

Filosofia.fi svarar här och nu: "Nja, det är nog möjligt. De flesta av de 5 träffarna i portalen refererar till titeln på Wilhelm Bolins verk från 1868."

Vi hoppas att portalen snart blir större och värre, och som befarat sänder den sökande tillbaka till digiboxen - eller till diskussionsforumet, som är på kommande i Filosofia.fi.


YN
Är varghat detsamma som rasism? Urskuldar begreppet "naturligt" vetenskapsmannens egna nycker? När började människan förstöra naturen?

Dessa frågor, och andra, tar Ikaros upp i sitt tredje nummer för i år, tema "Vi och miljön - ett naturligt förhållande?".

Medverkare b.la. Antony Fredriksson, Lars Hertzberg, Laura Hollsten, Göran Isaksson, Hannes Nykänen, Hugo Strandberg.

Mera om tidskriften på:  http://www.fbf.fi/ikaros.

Ikaros 4/2007 utkommer den 9.11. Då är temat "media".
Beställ Ikaros' nyhetsbrev som rss-feed eller e-post, 2 ggr/månad (gratis!)
eller prenumerera på Ikaros - fem nummer 15 euro:
http://www.fbf.fi/ikaros/kontakt.html
Individualitet, kollektivitet och ondska, 5 sp (24h)
Kurs i filosofi, Öppna universitetet, Åbo

Är kollektiv ondska - t.ex. de massakrer som skett i Rwanda, Jugoslavien
och Nazityskland - en särskild form av ondska eller handlar det om sådant som ingår i vårt vanliga begrepp om ondska? För att komma vidare med den här frågan måste vi reda ut relationen mellan individen och kollektivet.

Kan en individ 'bli' kollektiv? Vad betyder det i såfall? Och vad betyder det att vara individ? Vilken roll spelar begreppet ondska i det här sammanhanget? - Kursens syfte är att belysa sambanden mellan begreppen individualitet, kollektivitet och ondska.

Lärare: Fil.dr. Hannes Nykänen

Tidpunkt: 12-13.10, 26-27.10 och 9-10.11. Fredagar kl 18.15-20.45 och
lördagar kl 9.15-14.15

Plats: Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi
Arbetsformer och examination: föreläsningar, diskussion och essäer.
Förkunskaper: inga förkunskaper krävs
Anmälan: senast den 4.10. 2007 till Fortbildningscentralen vid Åbo
Akademi via webben: http://www.abo.fi/fc/opu

The Philosophy of Sociality and Co-operation
Workshop

University of Helsinki

 

Wednesday 10.10. (16-18)

Julian Nida-Rümelin "Rationality and Co-operation".
Auditorium VII, Main Building of the University of Helsinki (Unioninkatu 34,
on the Senate Square)

 

Thursday 11.10. (10-18)

Workshop: the Philosophy of Sociality and Cooperation Seminar room 222,
Department of Philosophy (Siltavuorenpenger 20A)

 

10.00-10.30 The launch of Raimo Tuomela?s new book The Philosophy
of Sociality (OUP)
10.30-12.00 W. Vossenkuhl "Validity and Collective Values"

12.00-14.00 Lunch break

14.00-15.00 S. Sellmaier ?Why Ethical Dissent Presupposes Moral Agreement??
15.00-16.00 R. Gutwald "Trust me, I'm a doctor - Trust and co-operation in
the doctor-patient-relationship?

16.00-16.30 Break

16.30-17.30 M. Rechenauer "Collectivity and Aggregation:
Peaceful Coexistence or Competition?"

THE RESEARCH SEMINAR IN PHILOSOPHY

University of Helsinki

meets on Thursdays from 16 to 18 in the department seminar room (Siltavuorenpenger 20 A, room 222), unless stated otherwise. The meetings are open for all. Papers may be available on the home page of the research seminar (http://www.helsinki.fi/filosofia/researchseminar.htm).

 

The current programme:

20.9 Prof. Helmut Pape (Bamberg): "Thinking and Acting. The Logical Background of Peirce's Pragmatism"

27.9 Jussi Backman: Being and Being-Something: Aristotle's Metaphysical Critique of Parmenides.

4.10 Susanna Lindberg : Thinking the Elemental: Schelling's Organism, Heidegger's fysis and Merleau-Ponty's flesh.

9.10 (Note! Tuesday!) Jacek Kornak : "Post-fenomenological Reading of Pornography"

11.10 (Note! Room 303)  Panu Raatikainen: "Ontological Relativity and the Inscrutability of Reference"

1.11 Juhana Lemetti: TBA

8.11 Nora Hämäläinen: Moral Particularism and Narrative Fiction.

22.11 Henrik Rydenfelt: TBA

13.12 Tuomas Tahko: TBA

14.12 (Note! Friday!) Mark Phelan (UNC) : TBA

History of Philosophy Research Seminar
University of Helsinki

 

The seminar meets on following Tuesdays, P 728, 2-4 pm

    * 2.10. Jari Kaukua (Jyväskylä): Avicenna and Suhrawardi on self-awareness
    * 23.10. Juhana Lemetti (Helsinki): On some aspects of (re)cognition in
early modern moral psychology
    * 30.10. Mirja Hartimo (Tampere): Many senses of Platonism, cases of
Lotze, Natorp, and possibly Gomperz
    * 13.11. José Filipe Silva (University of Minho, Braga): Robert
Kilwardby on human nature
    * 20.11. Jani Hakkarainen (Tampere): Hume?s scepticism and realism
    * 27.11. Marc Hight (Hampden-Sydney College/University of Tartu):
Finding the substance in Berkeley?s theory of the mind

Anförande vid öppnandet av filosofiportalen ”filosofia.fi” 26.9.07
Lars Hertzberg

Finns det rum för filosofi i dagens västerländska samhälle? Det är en kliché att konstatera att vi lever i en tid som vill bedöma varje mänsklig aktivitet i ekonomiska termer. Varje verksamhet som gör anspråk på offentliga medel måste göra rätt för sig i termer av nytta. Men vilken är nyttan av filosofin? Det är lockande att tänka sig att filosofins tid är förbi.

Det här är ändå en förenklad bild av hur dagens människa tänker. Vi glömmer lätt att det finns dimensioner av vårt gemensamma liv som inte ens den mest hårdhudade ekonomist skulle vara beredd att sätta en prislapp på. Ett exempel på det är den form för legitimering av politisk makt som utvecklats i västerlandet, och som vi kallar demokrati. Vilken är nyttan med demokrati? Det har visserligen gjorts undersökningar som tyder på att ett demokratiskt samhällsskick medför vissa utvecklingsfördelar, men i grunden är frågan fel ställd. Demokratin kan inte underställas nyttokriterier, eftersom den utgör det forum inom vilket man strävar efter att besvara själva frågan om vad samhällsnytta är. Att fråga vilken nyttan med demokrati är ur samhällets synvinkel innebär alltså en logisk cirkel.

I det här avseendet finns det en analogi mellan demokrati och filosofi. De här två traditionerna har inte bara det gemensamt att båda brukar spåras tillbaka till antikens Grekland. Frågan om filosofins nytta är missriktad på ett liknande sätt som frågan om demokratins nytta, eftersom frågan om vad nytta är, och varför nytta är viktigt, i själva verket är filosofiska problem.

Demokratins kärna är inte själva valen och omröstningarna, utan den debatt som omger dem. I en demokrati löser man inte konflikter genom en blind kraftmätning mellan olika intressegrupper, utan genom att konkurrerande perspektiv på de gemensamma angelägenheterna artikuleras och bryts mot varandra. Utan denna debatt skulle demokrati reduceras till en majoritetsdiktatur.

Behovet av en samhällsdebatt bottnar i att verkligheten är mångtydig. De politiska besluten kan därför inte härledas mekaniskt ur samhällsmedlemmarnas en gång för alla givna, statiska preferenser. Vår syn på vad vi innerst inne vill, vad som är möjligt att uppnå och vad det skulle innebära att uppnå det, omvandlas ständigt i mötet med de andra. Exempel på detta är den aktuella debatten om vad en rättvis lön innebär, eller i vilken utsträckning medborgarna kan och bör göras ansvariga för sin egen hälsa.

På ett liknande sätt hänger utrymmet för filosofisk diskussion samman med att det finns en öppenhet i vår förståelse av tillvaron. Den här öppenheten kan också förstås som en öppenhet i vår förståelse av vårt eget tänkande. Ställda inför kravet att inför andra artikulera vår ståndpunkt finner vi småningom fram till en formulering vi är beredda att ställa oss bakom. Genom diskussionen med de andra upptäcker vi våra egna tankar. Och det här är en process som aldrig är fullbordad.

Det skulle vara en överdrift att påstå att utan filosofi skulle ingen demokrati vara möjlig. Däremot skulle man kunna säga att det inte finns någon entydig gränslinje mellan samhällsdebatt och filosofisk diskussion. Ett samhälle utan filosofi skulle inte vara ett sämre samhälle: vi kan helt enkelt inte föreställa oss hur det är beskaffat. I praktiken kommer filosofi att bedrivas i varje mänskligt samhälle, vare sig det finns en offentligt finansierad utbildning och forskning i filosofi eller inte. Men kvaliteten på debatten kommer givetvis att variera.

Man skulle alltså kunna hävda att demokratin alltid är filosofisk. Men man kan också påstå att filosofin är demokratisk. Till skillnad från andra akademiska discipliner finns det inga inträdeskrav eller trösklar för den som vill delta i en filosofisk diskussion. Inte heller finns det någon kunskaps- eller lärobyggnad man först måste tillägna sig, eller någon dyr apparatur man måste införskaffa. Allt som behövs är ett engagemang för klarhet och en beredskap att lyssna till andra, en vilja att anstränga sig för att göra sig förstådd. Det här är kanske egenskaper som alla inte har, men det handlar om ett förhållningssätt, inte om något som är förbehållet en särskild elit i samhället.

Tyvärr har akademiska filosofer inte alltid lätt för att erkänna det här. De använder sig gärna av en snårig terminologi och av en historisk referensram. Den här fackkunskapen blir lätt till en skyddsmur som man gömmer sig bakom för att komma i åtnjutande av samma respekt som representanterna för olika specialvetenskaper. Till detta vill jag invända att om man inte är i stånd att förklara sina frågeställningar på folkspråket, så är det man sysslar med inte värt namnet filosofi. Det är som att försöka prångla ut checker utan täckning.

Låt mig här citera den amerikanska filosofins Gossen Ruda, den nyligen avlidne Richard Rorty (jag vill ingalunda antyda att jag skulle skriva under på allt Rorty har sagt, men här tycker jag han träffar huvudet på spiken):

Filosofins professionalisering, dess omvandling till en akademisk disciplin, var ett nödvändigt ont. Men den har uppmuntrat försöken att göra filosofin till en autonom kvasivetenskap. De här försöken borde motarbetas. Ju mera filosofin står i växelverkan med andra mänskliga aktiviteter – inte bara med naturvetenskaperna, utan också med konsten, religionen och politiken – desto relevantare blir den för kulturpolitiken, och därigenom nyttigare. Ju mera den strävar att bli autonom, desto mindre uppmärksamhet är den förtjänt av.

Den professionella filosofin är viktig. Utan den riskerar diskussionen att bli trubbig. Men den kan å andra sidan inte förlora kontakten med den omgivande kulturen utan att drabbas av en dödlig anemi. En balans mellan lekmän och yrkesmän är nödvändig. Det här gäller, tror jag, i högre grad filosofin än någon annan akademisk disciplin.

Jag ser betydelsen av den nya finländska filosofiportalen bl.a. mot den här bakgrunden. Samtidigt som den kommer att vara ett viktigt arbetsredskap för akademiska filosofer, gör den det möjligt för alla intresserade att delta i debatter, följa med skeenden inom den internationella filosofin, få förklaringar på filosofiska begrepp och skapa sig en bild av den finländska filosofins historia – dessutom kan man med några musklick få tillgång till ett jättestort urval av filosofins klassiker. Detta kan man göra vare sig man befinner sig i Helsingfors, Utsjoki eller Santiago de Chile. Allt man behöver är tillgång till en dator – har man inte en egen så står de allmänna biblioteken till tjänst.

Jag skulle vilja jämföra öppnandet av portalen med en händelse i Finlands filosofi för 134 år sedan. År 1873 grundade professorn i filosofi vid Helsingfors universitet Thiodolf Rein Filosofiska föreningen. Den var ett diskussionsforum där lärare, studenter och stadens borgare kunde mötas i jämbördig debatt. Även om föreningen till stor del fungerade som ett komplement till undervisningen vid universitetet, så fungerade den tidvis också som ett forum där man bl.a. diskuterade frågor som finska språkets ställning, kvinnofrågan, kärlek, demokrati, socialism och fredstanken.

Idag har Filosofiska föreningen kanske blivit ett mera specialiserat forum för akademisk filosofi. Dessutom är dess verksamhet förlag till Helsingfors. Därför är det glädjande att en del av dess mera utåtriktade funktioner nu kan övertas av filosofiportalen.

***

Det är en värdefull insats som har gjorts framför allt av Tuukka Tomperi och Sami Syrjämäki vid Eurooppalaisen filosofian seura och tidskriften Niin & näin, och av Yrsa Neuman vid filosofin i Åbo Akademi.

Vad har rallysport, barnkultur och filosofi gemensamt? Två saker: för det första är de områden där Finland haft en överraskande stark position i världen. För det andra är de områden där finlandssvenskar har gjort en viktig insats. Jag tänker förstås på Tove Jansson, Marcus Grönholm och, för filosofins del, på Edvard Westermarck, Georg Henrik von Wright och Erik Stenius. Med tanke på det här är det också passande att det svenska inslaget i filosofiportalen är så pass starkt som det är. Det var Yrsa Neuman i Åbo som insåg betydelsen av det här projektet och som i ett tidigt skede kom med i planeringen, genomförde en stor del av arbetet på den svenska sidan och, inte minst, lyckades ordna tilläggsfinansiering. Det har vi anledning att vara henne tacksamma för.
 
 

Filocaféer om

HÄLSA OCH SJUKDOM

hösten 2007 på Luckan i Helsingfors, Simonsgatan 8, söndagar kl 17-19


30.9 Olli Lagerspetz: "De  humanistiska vetenskaperna och medicinen".

14.10 Roope Tikkanen: "Hälsa och sjukdom inom rättspsykiatrin".

11.11 Monica Eriksson: "Från riskfaktor för sjukdom till resursfaktorer för
hälsa"

25.11 Merete Mazzarella: "Vad är hälsa?"


Filocafé är ett forum som erbjuder möjlighet för seriösa filosofiska
diskussioner om livet, samhället och universum i en icke-akademisk miljö.
Inledningarna är på svenska men finska och engelska inslag välkomnas i
diskussionen. Man får också bara lyssna...

Hjärtligt välkomna! Fritt inträde.

Arr. Interbaas rf.

Read key continental philosophy articles in EJP

 

We are pleased to offer free access to selected key articles published over in
European Journal of Philosophy on continental philosophy. To access these
articles, please click on the article titles below!

 

Outside ethics

by Raymond Geuss

http://wiley-blackwell.msgfocus.com/c/11oANj9TFmiIrb1mdx

 

Religion in the public sphere

by Jürgen Habermas

http://wiley-blackwell.msgfocus.com/c/11oANIoeBa75IlLF0k

 

Hegel's critique of pure mechanism and the philosophical appeal of the 'logic'
project

by James Kreines

http://wiley-blackwell.msgfocus.com/c/11oAO7CzwXVsZwvXN7

 

Kant and non-conceptual content

by Robert Hanna

http://wiley-blackwell.msgfocus.com/c/11oAOwQUsLJQgHggzU