N

av Martin Nybom och Göran Torrkulla, Åbo Akademi

Den filosofiska ordboken innehåller ett 400-tal uppslagsord. Den är tillpassad läroplanen i filosofi och livsåskådning och läroböckerna i filosofi för gymnasiet i Finland. Under 2008 och 2013 har den förbättrats och utökats och ytterligare komplettering och uppdatering är att vänta om finansiering för arbetet beviljas.

Citat ur ordboken anges med Nybom, M. & Torrkulla G.: Filosofisk ordbokFilosofia.fi (Eurooppalaisen filosofian seura ry). <http://filosofia.fi/se/ordbok> (datum för hämtning) 2007-2013.

N
natur
(gr. physis, lat. natura) Jfr. konvention.
naturalism
(av lat. naturalis, naturlig). Uppfattningen att allt som existerar kan studeras och förklaras med naturvetenskapliga (empiriska) metoder. Inom etiken innebär naturalism oftas att moral kan återföras till naturliga egenskaper.
naturalistiska misstaget, det
Uttrycket härstammar från Moore och betecknar inom den moderna moralfilosofin misstaget eller felslutet som hävdar att fundamentala värdebegrepp, som t.ex. godhet, kan härledas ur (eller reduceras till) icke moraliska egenskaper.
naturfilosofi
1. Ett spekulativt försök att oberoende av erfarenheten (a priori) bevisa naturvetenskapliga, empiriska påståenden (t.ex. Fichte, Schelling och Hegel.).
2. Ett försök att oberoende av erfarenheten fastslå väsensnödvändiga el. begreppsliga gränser för naturvetenskaperna (t.ex. Husserl).
3. Ett försök att systematisera naturvetenskapliga resultat (t.ex de logiska positivisterna och den dialektiska materialismen).
naturrätt
De filsofiska problemen rörande naturrätt gäller särskilt angivandet av naturen som grunden för lag och rätt. Tanken är att ett lands lagar bör stå i överensstämmelse med naturens ordning och är sålunda objektivt förpliktigande. Skall naturrätt vara annat än önsketänkande, måste den också rymma en teori om naturens ordning och denna ordnings objektivitet och förpliktigande karaktär. Enligt stoikerna, som först diskuterade naturrätt, är hela universum en rationell helhet som är styrd av förnuftets lagar, som både är naturlagar och förpliktigande handlingsföreskrifter. Därför är det meningsfullt för stoikerna att följa naturens ordning. De senare naturrättssteoretikerna ställde Gud som naturens skapare och ordnare i bakgrunden och framhävde förnuftet som källa till naturens ordning. Under 1900-talet har naturrättsuppfattningen blivit starkt kritiserad.  
naturtillstånd
Inom den naturrättsteoretiska och samhällsfilosofiska traditionen betecknar naturtillstånd hos t.ex. Hobbes, Locke och Rosseau ett tilltänkt naturtillstånd som människor antas ha levt i utan ett ordnat samhälle. Jfr. samhällsfördrag.
naturvetenskap
samlingsbeteckning på empiriska vetenskaper som strävar att fastställa lagbundenheter i naturen. Till naturvetenskap räknas bl.a. astronomi, fysik, kemi, biologi, biokemi, genetik, zoologi, botanik, geologi, anatomi, fysiologi och mineralogi. De s.k. exakta naturvetenskaperna är kännetecknade av användandet av matematik som ett väsentligt hjälpmedel både metodiskt och vid formuleringen av teorier och lagar. Naturvetenskapen är å ena sidan avgränsad i förhållande till matematik, logik och andra formalvetenskaper och å andra sidan i förhållande till humanvetenskaper (människovetenskaper). Om såväl de närmare avgränsningarna som förhållandet mellan de nämnda formerna för vetenskap härskar olika uppfattningar inom vetenskapsfil. T.ex. har positivisterna hävdat att alla andra vetenskaper både med hänsyn till objekt och metod är underordnade eller fullständigt reducerbara till naturvetenskaperna. Den hermeneutiska traditionen har däremot argumenterat för att naturvetenskaper och humanvetenskaper är uttryck för i grunden olika kunskapsformer.
Nietzsche, Friedrich
(1844-1900), tysk filosof och klassisk filolog. Nietzsches filosofi syftar inte till ett enhetligt system utan i stället ifrågasätter han hela den filosofiska traditionen i sin radikala samtidskritik. Ett genomgående drag i hans filosofi är en ”omvärdering av alla värden”. Hans filosofi har haft en stor betydelse för det moderna tänkandet, men innebörden av hans nihilism har tolkats på många olika sätt. Centrala verk: Tragedins födelse (1872), Om historiens nytta och skada: en otidsenlig betraktelse (1874), Mänskligt, alltför mänskligt (1878-80), Morgonrodnad : Tankar om de moraliska fördomarna (1881), Den glada vetenskapen (1882), Så talade Zarathustra (1883-85), Bortom gott och ont (1886), Om moralens härstamning-en stridsskrift (1887) och Ecce Homo (1888).
nihilism
(av lat. nihil, intet), en hållning, som går ut på att ingenting är rätt eller fel, utan att allt är tillåtet. Nihilism är oftast ett radikalt ifrågasättande av (rådande) religiösa, moraliska och politiska värderingar.
nominalism
(av lat. nomen, namn, beteckning), uppfattningen att det inte existerar självständiga allmänbegrepp (universalier) utan att orden är blott namn eller tecken för en mångfald av enskilda ting (inte ett allmänbgrepp med egen existens). I sin mest extrema form hävdar nominalismen att endast själva orden är universella, och att de ting, varom termen används, inte har annat gemensamt än just det att termen kan användas om dem. Se universaliestriden.
nomotetisk
(av gr. nomos 'lag', 'regel' och tithenai 'sätta', 'ställa'). Inom vetenskaplig forskning avses med n. en strävan att uppnå generell förståelse genom att fastställa allmänna lagbundenheter.Termen myntades av den tyska filosofen Wilhelm Windelband (1848-1915) för att beteckna naturvetenskapliga metoder. Motsatsen är idiografisk som syftar på analysen och beskrivningen av enskilda fall eller händelser. Med idiografisk avses metoder inom humanvetenskaperna, särskilt historievetenskaper.
nonkognitivism
(av lat. non, inte, och cognoscere, veta), uppfattningen att etiska, juridiska, estetiska eller andra former av värderingar inte har någon kognitiv mening, dvs., att de inte har något sanningsvärde.
norm
(av lat. norma, eg. vinkelhake (dvs. snickarens redskap), regel, rättesnöre), samlingsbeteckning på olika typer av handlingsregler och värderingsgrundvalar.
normativ
anger en norm (godtagen regel) som man (antas) ska följa.