B

av Martin Nybom och Göran Torrkulla, Åbo Akademi

Den filosofiska ordboken innehåller ett 400-tal uppslagsord. Den är tillpassad läroplanen i filosofi och livsåskådning och läroböckerna i filosofi för gymnasiet i Finland. Under 2008 och 2013 har den förbättrats och utökats och ytterligare komplettering och uppdatering är att vänta om finansiering för arbetet beviljas.

Citat ur ordboken anges med Nybom, M. & Torrkulla G.: Filosofisk ordbokFilosofia.fi (Eurooppalaisen filosofian seura ry). <http://filosofia.fi/se/ordbok> (datum för hämtning) 2007-2013.

B
Bacon, Sir Francis
(1561-1626), engelsk filosof och statsman. 20 år gammal blev han 1581 ledamot av parlamentet och utnämndes 1618 till lordkansler samtidigt som han utnämndes till Baron Verulam. I samband med sin juridiskt-politiska utbildning i Paris (1576-79) kom han i kontakt med de nya strömningarna inom naturfilosofin. Bacon strävade både i sin filosofi och politiska verksamhet att organisera och föra fram ett nytt empiriskt vetenskapsprogram som ett medel för samhällelig förändring. Hans kunskapssyn anses ofta vara en förelöpare till den engelska empirismen. Centrala verk: Essäer, The Advancement of Learning, Novum Organum (”Det nya verktyget”) och Det nya Atlantis.
Beauvoir, Simone de
(1908-1986), fransk filosof och författare. Var verksam som gymnasielärare i filosofi 1929-1943 för att sedan helt ägna sig åt sitt existentialistiskt förankrade författarskap. Såväl hennes filosofiska som skönlitterära verk karaktäriseras av ett moralfilosofiskt och politiskt engagemang. de Beauvoir betraktas som en banbrytande föregångare för modern feministisk teori. Centrala verk: Andras blod (1944), För en tvetydighetens moral (1947), Det andra könet (1949), Mandarinerna (1954), Ålderdomen (1970) och en självbiografi i fyra band.
begging the question
(eng. ställa krav på det som skall debatteras), anta vad som skall bevisas, se petitio principii.
begrepp
(ty. Begriff av begreifen, fatta, begripa). Den innebörd eller betydelse som ett ord betecknar. Man talar ibland om begreppsomfång, varmed vanligen avses klassen av alla de objekt som faller under begreppet. Med begreppsinnehåll avses i stället vanligen klassen av alla de kännetecken som objektet skall ha för att falla under begreppet.
begreppsanalys
begreppsanalys se analys och analytisk filosofi.
begreppsrealism
uppfattningen att allmänbegrepp, universalier, äger en egen existens vid sidan av de enskilda ting som faller under dem (Platon, Aristoteles). Begreppsrealismen står i motsats till nominalism, som är uppfattningen att allmänbegrepp är namn som vi godtyckligt tillskriver de enskilda tingen. Jfr. den s.k. universaliestriden.
behaviorism
riktning inom psykologin som grundades i början av 1900-talet av amerikanen John B. Watson. Enligt behaviorismen kan människors och djurs handlingar och beteende förstås och förklaras enbart på basen av det objektivt iakttagbara, dvs. reaktionerna (respons) på yttre påverkan (stimuli). 
Bentham, Jeremy
(1748-1832), brittisk jurist och rättsfilosof. Bentham är främst känd för sina moralfilosofiska teorier och som grundare av utilitarismen. Centralt verk: Introduction to the Principles of Morals and Legislation (1789).
berättigande-/upptäcktskontext
(eng. context of justification/discovery). Upptäcktssammanhanget är de biologiska, psykologiska och sociala omständigheter under vilka en vetenskaplig upptäckt görs. Berättigandekontext är de omständigheter som skall vara uppfyllda, för att ett vetenskapligt påstående skall kunna sägas vara berättigat. Vissa filosofer önskar hålla fast vid en skarp distinktion mellan berättigande- och upptäcktssammanhangen, medan andra hävdar att de två sammanhangen är ömsesidigt beroende av varandra, eftersom upptäckts-sammanhanget används vid definerandet av vad som kan betraktas som en berättigad teori.
beskrivning
Ställs ofta mot förklaring eller som motsats till värdering.
beslutsteori
Teorin om situationer vari en person eller grupp av personer står inför valet mellan olika handlingsalternativ utan att ha fullständig klarhet över konsekvenserna av de möjliga handlingarna. Beslutsteorin, vars grundidéer kommer från den schwieziske matematikern Daniel Bernoulli (1700-1782) och den engelske prästen Thomas Bayes (d. 1763), försöker klargöra procedurer för rationella val i sådana problematiska situationer.
betydelse

1. I vardagsspråket och hos många filosofer (t.ex. Husserl) används "betydelse" synonymt med ordet "mening".

2. Frege skiljer däremot terminologiskt mellan mening (ty. Sinn) och betydelse (ty. Bedeutung = referens eller referent).

bevisa tesen med tesen
se circulus vitiosus och petitio principii.
bildteori
en teori som främst förknippas med det synsätt som den tidigare Ludwig Wittgenstein framförde i Tractatus Logico-Philosophicus. Enligt bildteorin är en sats meningsfull endast om dess logiska struktur avbildar ett möjligt sakläge, i annat fall är satsen meningslös. Tolkningen av innebörden hos bildteorin är dock omtvistad.
biologism

1. Överförande av biologiska betraktelsesätt på andra områden, t.ex. det sociala livet.

2. I filosofin är biologismen mer speciellt den reduktionistiska riktning som försöker förklara alla människans själsliga egenskaper, däribland tänkande och kunskap, som biologiska egenskaper, som har förvärvats av arten i kampen för att överleva.