Snellman, Johan Vilhelm

(12.05.1806 - 04.06.1881)

Åbo Akademi Picture Collection All rights reserved.

Publicist, filosof och statsman.

Snellman inskrevs 1822 med betyg från Uleåborgs trivialskola vid Akademin i Åbo. Den tyska idealismen och Hegel dominerade filosofin vid universitetet och blev bestämmande för Snellmans livsåskådning. Snellman flyttade med universitetet till Helsingfors, blev filosofie magister 1831 och 1835 docent i filosofi.

Snellman hörde tillsammans med andra, nationalpatriotiskt inriktade universitetsmän till Lördagssällskapet i Helsingfors och var med om att grunda Finska litteratursällskapet 1831. Snellmans frispråkighet och ovilja att kompromissa beredde honom svårigheter vid universitetet. Då rektor förbjöd honom att hålla en föreläsningsserie om den akademiska friheten beslöt han att företa en studieresa till utlandet. Resan varade i tre år och blev av största betydelse för hans filosofiska tänkande. I november 1839 kom han till Stockholm. Där umgicks han i litterära kretsar och skrev flitigt i den liberala tidningen Freja.

Från Sverige reste Snellman till Tübingen, där han vistades vintern 1840–41 för studier i filosofi. Efter vistelser i Schweiz och Österrike återvände Snellman till Stockholm. I Stockholm utgav han 1842 sitt centrala verk Läran om staten.

Snellman blev rektor för Kuopio högre elementarskola 1843, och gav vid sidan av skolarbetet ut tidningarna Maamiehen ystävä och Saima (1844–46). Saima blev en banbrytare för landets moderna tidningspress. I dess spalter behandlades ekonomiska problem, skolfrågor, kvinnans ställning och pressfriheten, men ämnet framför andra var nationalitetsfrågan. Landets framtid var enligt Snellman beroende av att dess finskspråkiga befolkning blev medveten om sin egenart och sina kulturella förutsättningar, att den fick en egen nationallitteratur och att dess språk fick en erkänd ställning i samhället. Snellmans samhällskritiska artiklar ledde till att Saima indrogs i slutet av 1846, men han fortsatte sin insats i en ny tidskrift, Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning.

Snellman återvände 1849 till Helsingfors och blev där efter Alexander II:s tronbestigning professor i sedelära och vetenskapernas system (filosofi) 1856. Hans angrepp på skandinavismen och på de finländska emigranterna i Sverige förbättrade hans anseende hos de makthavande, och Snellman anlitades som sakkunnig vid beredningen av ekonomiska och inrikespolitiska reformåtgärder. Han efterträdde 1863 Fabian Langenskiöld som chef för senatens finansexpedition och genomförde den reform som 1865 gav Finland ett eget mynt, mark och penni. På hans initiativ utfärdade kejsaren 1863 det manifest som efter en övergångsperiod gjorde finskan jämställd med svenskan som förvaltnings- och domstolsspråk i Finland. Som lantdagsman förordade han på 1870-talet att allmän värnplikt skulle införas.
Snellman var inte bara målmedveten, stridbar och viljestark, utan även sträng och oförsonlig. Snellman är en av de statsmän som i ideologiskt och ekonomiskt avseende lade grunden till det självständiga Finland.

Snellmans Samlade arbeten utkom första gången 1892–98. Han skrev – med undantag av sina vetenskapliga arbeten på tyska och latin – uteslutande på svenska och var en mångsidig prosaist, även med litterära ambitioner.

Snellmans födelsedagar firades synligt redan under hans livstid. Hundraårsdagen av hans födelse 1906 utformades till en stor manifestation för finskhetsrörelsen, med bl.a. omfattande byten av svenska släktnamn till finska. På 1920-talet blev Snellmans födelsedag 12/5 en nationell festdag och Snellmansdagen antecknades 1952 i almanackan som flaggdag. År 1978 fick dagen tilläggsepitetet finskhetens dag.

(Oscar Nikula/Rainer Knapas/förk. & bearb. Erik Hallstensson)
© Uppslagsverket Finland, Schildts Förlags Ab / www.uppslagsverket.fi



RESURSER

 

Snellman i Filosofia.fi:s arkiv

 

LÄNKAR

 
Snellmanin Kootut teokset verkossa

Kattava sivusto Snellmanista

Esittely Helsingin yliopiston Historialliset humanistit -sivulla
Wikipedia, suomeksi

Katriina Kajannes: ”Snellman ja kirjallisuus”, Finnica.fi

En omfattande webbplats om Snellman, delvis på svenska

Wikipedia, på svenska

Encyclopaedia Britannica on Snellman
Wikipedia, in English