Brev till Westermarck den 11.3.1931

Upphovsman/kvinna: Lagerborg Rolf
Utgivningsår: 11.03.1931
Publicerad i Filosofia.fi: 14.01.2008
Brev från Rolf Lagerborg till Edvard Westermarck, daterat den 11.3.1931.

Inskanning/original: Åbo Akademis bibliotek
Skannerointi/alkuperäiskappale: Åbo Akademin kirjasto
Scan/original copy: Åbo Akademi University Library
http://web.abo.fi/library/hands/

Transkribering/Litterointi/ Transcription: Erik Hallstensson/Filosofia.fi 2008

Bilagor

Brev 12652: 12652.pdf
{1}

Åbo, hos dig 11/III 31 onsdag
kväll
Kaskisg. 4A

Käre Vän!

   När jag kom söndag
kväll 8/III, mötte mig här ditt brev, av-
sänt 27/2, stämplat Åbo 6/3 – d.v.s. 8 dagars
resa: snabbt! Tack för de varma orden
- i nöden prövas vännen heter det, men
den prövningen behövdes icke. Jag skulle
i min översvallande glädje, trots allt, sva-
rat genast, men ville invänta decanus-
valet och – föresatte mig att läsa Gran-
skaren 2 först. Mitt exemplar har
emellertid gått till Hfrs och här har
varit så mycket, att jag ej kommit
mig för att studera den. – Herrarna
i Granskaren äro mycket självmedvetna
Kuxar, det har jag fått erfara fler-
faldigt. Jag ämnar icke vidare besvära
dem.
   Rolf P. ville icke bli Decanus –
han ringde upp mig och bad för själ
och pina. Ledsamt för Akademien; men

{2}

nu valdes det ju bara till och med
höstterminen. Hans inställning och
hans samvetsgrannhet gör honom till den
borne administratorn; och han skall
icke undgå sitt öde.
   En gruvlig synd har
jag att bekänna – jag får en hoper brev
nuförtiden, numera icke bara anonyma
utan – idag t. ex. ett superlativt från Bertel
Gripenberg och ett kort från R. A. W. –
också erkännanden. I dagens post observerade
jag icke – kuverten voro likadana – att jag
skar upp ett brev adresserat till dig – det
var från Fastighetsbolaget Kliv och bilägger.
Förlåt! Ett brev från Indien med ”Govern-
ment” på baksidan avsände jag till dig i
går. Samtidigt kom ett brev från Indien
till mig: från Elna de Prado! Om sol
och värme och lyckokänsla; och undren i
Benares, Delhi och Agra; och Garden Party
hos Vice-kungen & high life. Den 21 mars
reser hon hemåt för att efter en sejour
i Holland komma hem i maj. – Och litet
vemod över att bli gammal –
   Brev-besva-
rande har tagit tid av mig; 3 kvällar
här ha gått till Alma S., symfonikonsert
och bastubad. Mina finska föreläsningar

{3}

i Helsingfors taga otäckt tid, nu sedan det fär-
diga på finska börjar tryta. – Om en vecka har
jag här slut-provet i First Principles:
bara 3 elever; så går jag över till Russell,
där jag hoppas få mera folk. På mina lo-
gik-föreläsningar, inclusive kunskapslära,
har jag 17 åhörare. Däremot äro semi-
narierna över Russell, mest fysik, illa
besökta: 4 anmälda, 3-4 uppe i regeln;
men intresserade. De flesta ha gjort re-
dan sina 2 terminer. Inga pro-gradu-
skrivningar. Lönnqvist har bett mig om
ett projekt till studieanordning; de olika
universiteten torde ha utsett studentdele-
gerade för något slags jämförelse, Uppsala
är med. Nikander har gett en relation
för historien; men man vill bara ha un-
derlag, men skall själv skriva en jäm-
förande översikt om studieförhållanden
och fordringar. I morgon på tåget skall
jag taga ihop med att fundera därpå,
under hänvisning till att jag bara är
temporär halvårs-professor. – Apropå, så
lutar det åt att bli utnämning, åtmin-
stone vad på universitet ankommer, i
Helsingfors för mig. Ett par professorer
yttrade /privat\ farhåga, att Kansler skulle

{4}

frukta för att stöta Riksdagen – så den
icke framdeles skulle bevilja e.o. professors-
anslag utan villkor. Men också regeringen,
som nu bildas, förljuder bli alls icke Lappo-
dominerad. En spännande tid, icke
minst för mig – litet gråare i huvu-
det torde jag blivit, men hälsan har
stått väl bi – ”unberufen”.
   Gabrielsdagen den
24/3 har W:sköld kortmiddag; han ställer
om den, till kl. 7, för att jag skulle hinna
med från Kariståget. Han har varit storar-
tad mot mig. Ett spektakel har han med
Matti – hans damer ringer upp skolrek-
torn, att de beslutat, att han icke mera
fick komma i skolan: så enerverad poj-
korna honom med sin disciplinlöshet.
Matti gick till W:sköld och halvgrät,
anställde räfst och bestraffningar i skolan och
damerna gåvo med sig. Men Axel W.
kände sig för, om jag hade lust för pedago-
giken i hans ställe – han tyckes ha nog.
Låt emellertid denna historia stanna
oss emellan: W:sköld själv var generad
över, att pojkarna hoppa honom på näsan.
Han var i den 3:mannagrupp (Fridolf [?],
Axel Cedercreutz & han), som från Ridderskapet
och Adelns 3:årsmöte uppvaktade Svinhuvud, då Svinhuvud
”privat skall i en halv timme talat uppbyggligt om gamla
traditioner allt utom äktfinska och lapuamakt – Nej, godnatt
och tack – tack – tack igen från din RL