Brev till Lagerborg den 23.4.1929

Upphovsman/kvinna: Westermarck Edvard
Utgivningsår: 23.04.1929
Publicerad i Filosofia.fi: 26.12.2007
Brev från Edvard Westermarck till Rolf Lagerborg, daterat den 23.4.1929.

Inskanning/original: Åbo Akademis bibliotek
Skannerointi/alkuperäiskappale: Åbo Akademin kirjasto
Scan/original copy: Åbo Akademi University Library
Ref.nr. 2934

Transkribering/Litterointi/Transcription: Jonas Ahlskog/Filosofia.fi 2008.

The Edvard Westermarck Online Collection
, Filosofia.fi (Eurooppalaisen filosofian seura ry) <http://filosofia.fi/Westermarck> ed./red./toim. Juhani Ihanus, Tommy Lahtinen & Yrsa Neuman 2011.

Bilagor

Brev 2934: 2934.pdf
            a/b M. S. ”Indrapoera”
            den 23 april 1929.
            Atlantiska oceanen


Käre Vän,

       Förlåt min försumm-
lighet att tidigare besvara
Dina två senaste brev.
Jag hade reserverat
lördagen – min sista dag
i mitt Tusculum – för
brevskrivning, men så
kom den holländska
båten en dag för
tidigt och det gällde
att göra sig i ordning
med pick och pack.
Med knapp nöd fick
jag manuskriptet till

[2]

min ordspråksbok färdigt,
med undantag av
inledningen, som inte
kan skrivas innan
jag får korrekturen
på texten. Den skall
bland annat innehålla
ordspråkens poetik och
intresserar mig genom
nyhetens behag.
        Tack så mycket för
upplysningen om Aall
och för den lilla skriften
av honom som Du hade
vänligheten att utlova mig.
Vad Sundwalls önskningar
beträffar
kan jag göra
ingenting för tillfället
emedan mitt biblioteks-
konto är uttömt.

[3]

Jag förstår inte Din
oro för att e. o. professuren
skall gå om intet genom
S. J : s död.  Standertskjölds
donation är ju gjord
och Styrelsens anslag i
Budgeten är inte beroende
av något personskifte.
Det var för mig en
kär uppgift att kunna
åstadkomma en delning
av professuren i
filosofi i två, såsom
vi ha det i Helsingfors.
Det är omöjligt för
en person att behärska
det oerhörda området
och med halvmesyrer
är bristen inte avhjälpt.
Vilken fröjd skulle
det inte bereda mig

[4]

att få Dig och Landt-
man till efterträdare!
Vem vet, kanske det
lyckas. Jag har tidigare
fått pengar till två
professurer (Nikanders och
Sundwalls) och då borde
ju den tredje följa
av sig själv.
    När Du får detta
brev håller Du antagli-
gen på med att avsluta
Dina kurser. Jag ber
att få tacka Dig för
den arbetsbörda Du åter
tagit på Dig till
min egen och mina
elevers fromma. Jag
vill upprepa vad jag
sagt flera gånger förut, -
att jag anser det

[5]

en lycka för dem att få
en sådan omvexling i
undervisningen som Du
förmår skänka dem.
jag hoppas att Du
inte lidit någon nöd
i mitt enkla tjäll och
att Mari varit snäll
mot Dig.
      Nu skall terminens
mödor börja för mig,
och de äro betydligt
mera betungande än
i Åbo genom att arbetet
är koncentrerat på
sex å sju veckor. Dock
måste jag få tid att
läsa korrekturen på

[6]

mina välsignade ”min-
nen” – ack vilka mödor
det kostat mig att
granska översättningen!
- och att för sista gången
genomgå manuskriptet
till ordspråksboken.
men jag hoppas dessutom
hinna med en del
läsning i etik och arbete
i British Museum som
förberedelse för ett
par essayer – den ena
om Oidipus komplexen, -
som äro avsedda att
följa efter etiken.
      För ögonblicket njuter
jag av mina enda
ferier – dagarna på havet.
Vi ha just passerat över
Biscayabukten. Havet är

[7]

lugnt som ett bord och
solen skiner. I morgon
vid daggryningen bör
vi vara i England.
  Det är alltid en fröjd
för mig att få se våren
i England; men nog
var det med saknad
jag lämnade rosorna
och näktergalarna och
all den börjande blomster-
prakten i min trädgård.
        Nu farväl för denna
gång. Det vore bra
trevligt att åter få
träffa Dig, jag har
så mycket jag vill tala
om.
    Din tillgivna vän
           Edv. Wck.

Hälsa Mari!