Nya fynd av G. I. Hartmans manuskript i Moskva

Stickord:
Upphovsman/kvinna:
Publicerad i Filosofia.fi: 23.09.2007

Ote johdannosta:
"Åbofilosofen Gabriel Israel Hartman (1776—1809) dog ung och utan att hinna fullborda sitt huvudverk Kunskapslära, av vilket bara två band utkom,1807 och 1808. Detta, i samband med det faktum att Hartman onekligen var en begåvad tänkare, tycks ha bidragit till en viss legendbildning kring honom.  Hans minne förefaller att ha omhuldats i en krets av vänner och lärjungar i Åbo. Ett årtionde efter hans död  publicerades i Mnemosyne 1819 en levnadsteckning över filosofen, och 1823 ett utdrag ur hans manuskript Förberedelserna till bestämmelseläran samt en sonett om Hartman av Gabriel Linsén. Dessa ansatser till en genikult i romantikens anda blev visserligen anspråkslösa, men de har satt sina spår i det kollektiva minnet. Hartman har i finländsk filosofihistoria uppburit ryktet som en originell tänkare, som bara på grund av olyckliga omständigheter inte fick chansen att till fullo utveckla sin talang. J. E. Salomaa hävdar att Hartman varit ”en av de mest självständiga filosofer som någonsin levt i Finland”,och Jaakko Hintikka lyfter Hartman fram som den förste (och tills vidare även den ende) finländske filosofen som kan skryta med att ha skapat ett eget system."

Bilagor

Vesa Oittinen, Nya fynd av G. I. Hartmans manuskript i Moskva: Vesa Oittinen, Nya fynd av G. I. Hartmans manuskript i Moskva, lopullinen.doc